
Det skulle bli så bra: välstånd överallt och demokrati för alla. Men välståndet visade sig ofta dyka upp någon annanstans – utan att demokratin för den sakens skull följde med.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.


Minsk är en stalinistisk skrivbordsprodukt där historien har utraderats. Det är en stad mer byggd för att hylla sig själv än sina invånare.
Folkomröstningen om EU-medlemskapet är en av de stora händelserna i brittisk efterkrigspolitik. Historikern och ledamoten av överhuset, Peter Hennessy, undrar om väljarna inser vad som står på spel.
Författaren Valeriu Marcu anslöt sig i sin ungdom till den revolutionära vänstern och blev vän med Lenin. Med tiden förflyttade han sig högerut och beskrevs av Ernst Jünger som en av de ”främsta lägesbedömarna”.

Walter Benjamins Passagearbetet har kommit i nyutgåva. Maxim Grigoriev reflekterar över dess aktualitet idag.

Den tyska originaltexten till Arthur Koestlers Natt klockan tolv på dagen, som länge varit försvunnen, upptäcktes nyligen. Behovet av nyöversättningar av Koestler är överhuvudtaget stort.

Ryssland rustar, grannländerna fyller beredskapsförråden – och i Sverige vill ett av regeringspartierna inrätta ett fredsdepartement, som ska ge ”krigets logik” en motvikt. Är det fred vi vill ha är det väl fred vi ska bereda oss på. Så varför skulle någon förespråka någonting annat?