
Det skulle bli så bra: välstånd överallt och demokrati för alla. Men välståndet visade sig ofta dyka upp någon annanstans – utan att demokratin för den sakens skull följde med.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.


Svenska partiledare kan lära av den västtyske förbundskanslern Helmut Schmidts många prövningar.

När romanförfattaren och Nobelpristagaren Saul Bellow (1915– 2005) någon gång på 1990-talet ställde den retoriska frågan ”Vem är zulufolkets Tolstoj? Papuanernas Proust? Jag skulle med glädje läsa dem” blev det uppståndelse. Bellow anklagades för att ha förolämpat zulufolket och papuanerna och för att vara nedlåtande mot andra kulturers storslagna uttryck och kvaliteter

Ingen kan då beskylla Magdalena Andersson för att underlätta Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Eller för att prioritera landets säkerhet.

Enklast uttryckt handlar militär kultur om hur militära organisationer handlar i krig, men också om deras relation till staten. Traditionellt sett har sovjetiska och ryska militära tänkare och generalstaber varit bra på att teoretisera och att visualisera framtidens krigföring. De har varit betydligt sämre på att förvandla teorier och visioner till förbättringar.


Var Brittiska imperiet rasistiskt eller inte? Och om svaret är ja, hur påverkar kolonialismen dagens samhälle? Cecilia Nikpay navigerar bland många minor i en mycket vansklig terräng.