
Det skulle bli så bra: välstånd överallt och demokrati för alla. Men välståndet visade sig ofta dyka upp någon annanstans – utan att demokratin för den sakens skull följde med.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.


Hur kunde det som började så bra sluta så dåligt, hur kunde en ömsesidig sympati mellan USA och Iran sluta i till synes oförsonlig fiendskap och bitterhet? Svaret på de frågorna, eller i alla fall ett försök till svar, ger John Ghazvinian i sin omfattande studie America and Iran.

I en tv-intervju berättade islamkännaren och forskaren Gilles Kepel hur han då François Hollande just hade tillträtt 2012 begärde och fick till stånd ett möte med den nyvalde presidenten. Kepel tyckte sig se mycket oroande tecken på att en ny sorts inhemsk islamistisk terrorism hotade landet, vilket han talade om för Hollande.

Hamburgaren och förbundskanslern Helmut Schmidt har sagt att de politiker som har visioner bör söka läkare. Det ligger en hel del livserfarenhet i det till synes cyniska uttalandet av den ofta kloke toppolitikern.

De senaste åren har begreppet ”Culture Wars” fått ett rejält uppsving i den anglosaxiska världen.

Kritisk analys av aktivism inom biblioteksväsendet bemöts med smädelser snarare än argument.

Historien har gjort tyskarnas förhållande till sitt land komplicerat. Men kanske är slutligen Tyskland på väg att bli ett normalt land.