
Våren 1776 pågick ett intensivt arbete i det blivande USA – militärt, politiskt och filosofiskt.

I ett försök att undvika skadlig maktkoncentration byggde grundlagsfäderna in spänningar i den amerikanska staten som än i dag präglar USA:s politik.

En ny bok visar hur svenska språket och vårt lands utveckling hänger ihop.

Den avslutande delen av Svante Nordins filosofihistoria behandlar antikens och medeltidens tänkande – där den västerländska filosofin tog sin början.

Bernard von Beskow är i stort sett bortglömd idag, men i en ny biografi lyfter Per Wästberg fram Beskows liv och gärning – som bland annat innefattade att väcka liv i Svenska Akademiens falnande flamma.

Att lära oss av vårt förflutna är inte längre en självklarhet – idag ska historien fördömas. Som konsekvens förlorar vi både vår framtidstro och förmågan att tänka långsiktigt.

Rydbergs öde och karriär har inte behandlats i en biografi på hela 124 år. Peter Luthersson recenserar Anders Burmans ”Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid”.

Filosofins skapelseberättelse utgår från Miletos, en förgången stad på Turkiets västkust.

Under lång tid uppfattades liberalen Raymond Aron som en intellektuell av lägre rang än marxisten Sartre. Aron, som nu utgivits på svenska, fick dock sin upprättelse.

Kejsaren Marcus Aurelius strävade efter att följa stoicismens principer i sin maktutövning.

Den nu återutgivna Om olägenheten i att vara född är en av höjdpunkterna i Emil Ciorans författarskap, menar Henrik Nilsson.

Adam Smith reduceras ofta till ensidig marknadsdyrkare. Han var i själva verket en djupt medkännande och samhällsengagerad humanist.