
Morfar var en härlig person – och kommunistisk agent övervakad av Säpo. Min far erbjöd sig att bli spion åt Kina. En dag vaknade jag upp och insåg att jag levt i en sekt.

I dag är många redo att ta farväl av liberalismen, ofta på goda grunder. Men om den bara lär sig rätt saker av populismen skulle den kunna blomstra på nytt.

Johan Norbergs bok om civilisationers uppgång och fall lär oss mycket om hur liberaler ser på världen.

Östeuropeiska solidaritetskommittén kämpade för mänskliga rättigheter i kommuniststaterna. Magnus Utvik fyller i en kunskapslucka.

Vad kännetecknar egentligen kapitalismen, hur fungerar den och varför är den så seglivad? Harvardhistorikern Sven Beckert reder ut begreppen på mer än 1 300 sidor.

Universitetet UATX i Texas är oberoende av statliga pengar – och kan därför utmana den förhärskande ideologin på ett sätt som vore nästan omöjligt i Sverige.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.

Litteraturvetaren och författaren Peter Luthersson förstod vår samtid som få andra. Nathan Shachar har läst hans akademiska verk och publicerade dagboksanteckningar.

President Macron är isolerad och ett politiskt splittrat Frankrike blir alltmer svårstyrt. Samtidigt har den konservativa rörelsen repat mod.

William F. Buckley var mer än någon annan den som organiserade motståndet mot det offentligas expansion i USA.

Varför tänker och tror folk som de gör? Och varför blir vissa mentalt rigida? En ny bok tror sig kunna förklara.

Han må vara dödförklarad men återuppstår ständigt. Det finns goda skäl att läsa Marx, inte minst för vänstern.

Hur kan ett högerparti vurma för det gamla DDR? Varför skördar AfD så stora framgångar just i Öst?

Det ser mörkt ut för borgerligheten i alla nordiska länder. Kanske beror det på en politik som inte kopplas till människors vardagliga verklighet.

Konspirationsteoretiker, koranbrännare, nazister och islamister – Sakine Madon försvarar allas rätt att sjunga ut.




Torgny Segerstedt har blivit känd som en ledande svensk antinazist. Han hade dock personlighetsdrag som kunde ha lett honom i en annan riktning.

Bör konservativa försöka bevara sådant som skapats av radikaler? Frågan aktualiseras i den nya antologin ”Konservatismer”, konstaterar Katarina Barrling.

Hela den civiliserade världen reagerade med chock och avsmak på nyheterna om Hamas våldtäkter, kidnappningar och massaker på civila i södra Israel den 7 oktober. Men i Sverige utbröt också entusiastiskt firande på flera håll.

Intresset för konservatism har varit på uppgång ett tag och det fick extra skjuts tidigare i vår när det blev känt att SD-toppen Mattias Karlsson är i färd med att starta en konservativ tankesmedja. I skrivande stund har denna ett förtroenderåd men varken programförklaring eller produktion. Ändå är nyfikenheten stor.
Från årets bokmässa fick jag med mig en publikation från Institutet för språk och folkminnen. Under titeln Geten i Sverige – Kulturhistoriska och samtida perspektiv finns samlat en rad texter om geten, detta tåliga och historiskt sett oumbärliga husdjur. Den finns, och har funnits, i alla världsdelar, och har varit en av förutsättningarna för vår…