

Att lära oss av vårt förflutna är inte längre en självklarhet – idag ska historien fördömas. Som konsekvens förlorar vi både vår framtidstro och förmågan att tänka långsiktigt.

Karin Larssons betydelse är enorm. Men utan Carl Larssons målningar hade inte Sundborn erövrat svenskarnas hjärtan.

Är Sverige världens mest sekulära land – eller världens mest protestantiska? I sin nya bok undersöker statsvetaren Katarina Barrling hur den protestantiska kristendomen påverkar svenskars tänkanden och göranden.

Ibland när det cirkulerar dogmer på kultursidorna i stil med ”vi måste prata om klass” tänker jag på Therese Bohman. Hon debuterade med Den drunknade 2010 och har därefter skrivit fyra romaner.

Vid en första anblick är det lätt att missa honom trots, eller kanske just på grund av, att han nästan sitter i mitten av Theodor von Oers berömda målning Hovet av muser i Weimar – vid Anna Amalies, hovets grand old lady, vänstra sida.

”Dumstrut” måste vara det svenska språkets roligaste ord! I tankens första led är hela scenen som ordet framkallar också rätt underhållande.

Det är en av världslitteraturens mest bevingade öppningsmeningar: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.” Leo Tolstojs kärleksroman Anna Karenina skrevs mellan 1873 och 1877 och är ett psykologiskt porträtt som iscensätter hur det är att leva i ett instängt och olyckligt äktenskap.

Hon kallade honom sin ”käre mästare”, och med de orden inleder prinsessan Marie Bonaparte (1882–1962) ett av sina första brev till psykoanalysens grundare, Sigmund Freud (1856–1939), i samband med att de 1925 påbörjar en brevkorrespondens som ska komma att pågå i 14 år och ge upphov till närmare 900 brev. Han är ”fadern”, en åldrande…

För alla som är intresserade av flicklitteratur blir det lite av julafton när det kommer en ny bok av litteraturvetaren Birgitta Theander. Avhandlingen Älskad och förnekad (2006) undersökte flickböcker utgivna i Sverige 1945–65, och 2017 utkom Till arbetet! där Theander satte de fiktiva flickornas yrkesdrömmar och arbetsliv under lupp. Nu har boken Hänförande hus. Hemmet…

År 2019 – samtidigt som Storbritannien gjorde sig berett att på nytt isolera Europa – utkom en ny biografi om 1300-talspoeten Geoffrey Chaucer. I sig var detta inte så uppseendeväckande. Chaucer, ”den engelska litteraturens fader”, är ständigt aktuell i sitt hemland. Visst intresse tilldrog det sig att författaren den här gången var en kvinna, Oxfordprofessorn…

Personer som träffade Ivan Illich på 1990-talet mötte en energisk och intagande person – beläst, språkkunnig och snabb i tanken. Hans utseende präglades av en kraftig örnnäsa och – vilket oroade besökare – en synlig tumör som växte på hans käke.

Så här i fastetider, förberedelsetiden inför påsken, finns det en del av oss som nyhetsfastar, skriver Annika Borg.

Införandet av könsneutrala skrivregler debatteras intensivt i Frankrike. Vissa ser det som en förolämpning, medan andra betraktar det som en självklarhet, skriver Jennifer Paterson.

Den svenske socialingenjören slår till igen. SCB slutar publicera namnstatistik – det vill säga listor över vilka namn det gångna årets pojkar och flickor begåvats med. 2022 års lista fick vi i alla fall.

Under vintern är Albert Edelfelt aktuell i en stor utställning på Göteborgs konstmuseum. Hans konst för tanken till idylliska herrgårdar och soliga sommarnöjen. Men hur såg livet ut bakom fasaderna?

Annie Ernaux’ litterära projekt har likheter med Marcel Prousts. Men hon skriver i en stil som är anpassad till vår tid.

Socialdemokraterna satsade allt på ett kort: Presidentvalet.

Politiseringen av universiteten får deras fundament att förvittra. Den akademiska friheten har organiserats bort.

Det räcker inte med rätt åsikter, man måste uttrycka sig korrekt också, annars är man rasist eller möjligen fascist. Och rökt. Det kallas woke och har på sina håll blivit något av en religion. Eli Göndör berättar om en lära för kultureliten.

Alltings början. En ny historia om mänskligheten – det är en titel med bibliska ackord och stora anspråk. Antropologen David Graebers och arkeologen David Wengrows utgångspunkt är också att något har gått helt galet med vår värld.

Vid privilegier vänjer vi oss blixtsnabbt. När vi fått en förmån gläds vi en kort stund, sen tycker vi oss alltid ha haft förmånen och vi blir ursinniga när den rycks ifrån oss.

Viktigast blir inte Listan utan debatten och förslagen. Det betydelsefulla är vägen dit, processen.

I filmer och böcker för sextio sjuttio år sen fanns en återkommande figur i folkhemmets typgalleri. Man mötte henne i serier, filmer, böcker och artiklar. Ofta förkroppsligad av Julia Caesar. Vi kan kalla henne ”sura portvaktstanten”.

Till skillnad från er, så har jag begränsade kunskaper om Lesothos skattesystem. Jag får leva med det och be om överseende. Det är helt enkelt ytterligare en i den långa raden av smärtsamma bildningsluckor.

Spänningen mellan stad och land är central för den svenska självbilden. Men stads- och landsbygdsbor lever fortfarande i symbios.

Författare tvingas till tystnad och krav på anpassning. Yttrandefriheten hotas av illiberala och intoleranta krafter.

Hur ska en kvinna vara? Synen på människan förändras över tid och med den idealen för både män och kvinnor, men i alla fall de senaste par hundra åren har det svängt lite extra om just kvinnan; vem hon är, hur hon bör föra sig och vad hon bör tänka om sig själv.

Det är en händelse som ser ut som en tanke att två gruppbiografier om samma fyra brittiska kvinnliga moralfilosofer publiceras inom loppet av sex månader. Den ena biografin, av amerikanen Benjamin Lipscombe, är resultatet av ett träget arbete under tolv års tid.