
Svensken Folke Rogard ledde världsschacket under åren då relationen mellan öst och väst var som kyligast. Hur mycket strök han den sovjetiska schacknomenklaturan medhårs?

Johan Wennströms bok om motståndsrörelsen under kalla kriget väcker frågan vad vi har för motsvarighet i dag.

Österrike har länge dragits med ett dåligt rykte kopplat till nazism och främlingsfientlighet. I sin nya bok gör författaren Jean Sévilla upp med denna bild av Österrike – som inte riktigt verkar stämma.

Sibiriens floder ska vändas för att bevattna Centralasiens stäpper. Planen är ett återupplivande av gamla ryska imperiedrömmar, skriver Per Enerud.
Sommaren 1974 är Matthias Brandt en 12-årig pojke i Bonn. Han spelar fotboll i trädgården och följer full av beundran för mittfältaren Günter Netzer årets fotbolls-VM på västtysk mark.
För Ronald Reagan var marknadsekonomin mycket mer än ett sätt att fördela resurser och skapa välstånd. Stödet för öppna marknader och fritt företagande var centralt för hans säkerhetsstrategi skriver William Inboden.

Om en atombomb på ett megaton träffar Pentagon – eller vilken annan byggnad som helst – följs den inledande ljusblixten av ett eldklot, 1,7 kilometer i diameter och fyra gånger så varmt som solens medelpunkt.

När den första Terminator-filmen visades fängslades biobesökarna av kriget mellan människa och maskin och människans överlevnad. Fyrtio år senare väcker filmen också frågor om kristen etik och vårt förhållande till tid, skriver Susanne Wigorts Yngvesson.

Alla försök att reformera den sovjetiska planekonomin misslyckades. Propagandan och manipulationerna kunde inte dölja ett system som aldrig levererade till medborgarna.

I den svenska litteraturhistorien finns en del framstående essäister: Frans G. Bengtsson, Klara Johanson, Gunnar Ekelöf, Sven Fagerberg, Harry Järv och Torsten Ekbom är några som förtjänar att nämnas.

Albert Engström och Artur Lundkvist skrev beundrande om Sovjetunionen efter att bjudits dit av regimen. Men medan Lundkvist var helt lojal mot systemet skrev Engström också om dess avarter.

Under lång tid uppfattades liberalen Raymond Aron som en intellektuell av lägre rang än marxisten Sartre. Aron, som nu utgivits på svenska, fick dock sin upprättelse.