
Svensken Folke Rogard ledde världsschacket under åren då relationen mellan öst och väst var som kyligast. Hur mycket strök han den sovjetiska schacknomenklaturan medhårs?

Johan Wennströms bok om motståndsrörelsen under kalla kriget väcker frågan vad vi har för motsvarighet i dag.

Österrike har länge dragits med ett dåligt rykte kopplat till nazism och främlingsfientlighet. I sin nya bok gör författaren Jean Sévilla upp med denna bild av Österrike – som inte riktigt verkar stämma.

Sibiriens floder ska vändas för att bevattna Centralasiens stäpper. Planen är ett återupplivande av gamla ryska imperiedrömmar, skriver Per Enerud.
Sommaren 1974 är Matthias Brandt en 12-årig pojke i Bonn. Han spelar fotboll i trädgården och följer full av beundran för mittfältaren Günter Netzer årets fotbolls-VM på västtysk mark.
För Ronald Reagan var marknadsekonomin mycket mer än ett sätt att fördela resurser och skapa välstånd. Stödet för öppna marknader och fritt företagande var centralt för hans säkerhetsstrategi skriver William Inboden.

Om en atombomb på ett megaton träffar Pentagon – eller vilken annan byggnad som helst – följs den inledande ljusblixten av ett eldklot, 1,7 kilometer i diameter och fyra gånger så varmt som solens medelpunkt.

När den första Terminator-filmen visades fängslades biobesökarna av kriget mellan människa och maskin och människans överlevnad. Fyrtio år senare väcker filmen också frågor om kristen etik och vårt förhållande till tid, skriver Susanne Wigorts Yngvesson.

Alla försök att reformera den sovjetiska planekonomin misslyckades. Propagandan och manipulationerna kunde inte dölja ett system som aldrig levererade till medborgarna.

I den svenska litteraturhistorien finns en del framstående essäister: Frans G. Bengtsson, Klara Johanson, Gunnar Ekelöf, Sven Fagerberg, Harry Järv och Torsten Ekbom är några som förtjänar att nämnas.

Albert Engström och Artur Lundkvist skrev beundrande om Sovjetunionen efter att bjudits dit av regimen. Men medan Lundkvist var helt lojal mot systemet skrev Engström också om dess avarter.

Under lång tid uppfattades liberalen Raymond Aron som en intellektuell av lägre rang än marxisten Sartre. Aron, som nu utgivits på svenska, fick dock sin upprättelse.

Det tog några år innan Europa stelnade i sina nya former efter andra världskriget. Tjeckoslovakiens öde beseglades först genom Pragkuppen i februari 1948. Samma år bröt Jugoslavien med Moskva, samtidigt som både amerikansk och sovjetisk säkerhetstjänst satsade stora resurser på att påverka utfallet i det italienska parlamentsvalet där Kristdemokraterna utmanades av Kommunisterna.

Moskva 1934. En kokande kittel, fester in på småtimmarna, hetsiga diskussioner, omvälvande politiska tankegångar. Tilltalande, särskilt för en ung diplomat som förälskat sig i det eviga ryska: språket, själen, litteraturen, det mytiska.

En del av oss minns tydligt tv-bilderna på hur Gunnars Larsson med minsta möjliga tidsmarginal simmade till sig två OS-guld, och hur Ulrika Knape knep den ädlaste medaljen i hoppbassängen. Men i än högre grad har en annan bild från de olympiska sommarspelen i München 1972 etsat sig fast på näthinnan: de många tv-kamerornas gryniga…

En del av oss minns tydligt tv-bilderna på hur Gunnars Larsson med minsta möjliga tidsmarginal simmade till sig två OS-guld, och hur Ulrika Knape knep den ädlaste medaljen i hoppbassängen. Men i än högre grad har en annan bild från de olympiska sommarspelen i München 1972 etsat sig fast på näthinnan: de många tv-kamerornas gryniga…

Det dramatiska 1980-talet skildras i en ny bok, skriver Ann-Sofie Dahl.

I samband med att de två supermakterna USA och Sovjetunionen 1969 inledde de första förhandlingarna för att reglera den strategiska kärnvapenbalansen dem emellan, uppmanade Leonid Brezjnev sin chefsförhandlare att välja om han ville sitta i KGB-fängelset Lubjanka, eller föras direkt till en avrättningsplats om sovjetiska statshemligheter röjdes för amerikanerna. Och då skall man veta att…

Retoriken och argumenten från 1950-talets debatt om den tredje ståndpunkten har blivit en del av dagens offentlighet. Då liksom nu gäller det att definiera ut och diskvalificera sin motståndare.

Richard Swartz Ostron i Prag är en stark skildring av vardagslivet i 1970-talets Tjeckoslovakien, skriver Jakob Sjövall.

När nu en av de så kallat stora bland tyska journalister och publicister skriver sin självbiografi blir det rafflande läsning, ett stycke detaljspäckad, tät och nervkittlande nutidshistoria om 75 konstant dramatiska och omvälvande tyska år.

När författaren Sergej Lebedev utforskar den ryska samtidshistorien blir Vladimir Putins långa arm svår att undvika. Jag är inte rädd men man måste känna hur vinden blåser, säger han till Staffan Heimerson.

Hur man i det förflutna har sett på framtiden är ett spännande ämne.
Brittiska spionromaner med anknytning till kalla kriget är heta än idag. Också nya generationer verkar uppskatta de typiska inslagen: hemliga underrättelsetjänster, diktatorer och giftiga ideologier.

Slumpen är ofta en starkare kraft än vi tillerkänner den; ibland kan en serie händelser inledas med att någon väljer att desertera. Så var fallet med Carl Solomon, som 1947 valde att desertera från den amerikanska handelsflottan och gå i land i Frankrike.

I boken Hemligstämplat ger Michael Fredholm en välkommen helhetsbild av svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt.

Om alla måste vara kreativa upphör kreativiteten och blir konformism. Vilken lättnad det vore att istället hålla fast vid rutiner och det väl beprövade.

I en sketch från Saturday Night Live spelas Ronald Reagan av den oförliknelige Phil Hartman. Under den första minuten intervjuas han om Iran–Contras-affären (USA sålde illegalt vapen till Iran) och medger flinande att han inte har en aning om vad som hände: ”I just don’t know.”

Under kalla kriget stödde Sovjetunionen svenska vänsterextrema grupper och deras kontakter med internationella terrorister. Syftet, att splittra och försvaga demokratierna i väst, är detsamma när Ryssland idag stöder och manipulerar högerextremister.

På SVT play finns ett outtömligt förråd av dokumentärer. Det lockande med dem är att jag aldrig vet vad som kommer att gripa tag i mig. Rätt vad det är sitter jag trollbunden av en intervjuserie med diktatorsfruar och hör Imelda Marcos beskriva sin kärlek till det filippinska folket, samtidigt som hon visar sin garderob.…

Att skriva Rysslands litteraturhistoria är inget lätt företag. Försök har gjorts, av mycket skilda slag.

Tredje riket efterträddes 1945 av två stater som hade ”tysk” i namnet. Förbundsrepubliken var efterföljarstat till Tredje riket och därför självklart det historiska ”Tyskland”.

Första meningen sätter stämningen. ”Det här är en bok om Amerikas kärleksaffär med mobbare” – så inleder Larry Tye sin biografi om Joseph McCarthy.

Nobelpriset till Aleksandr Solzjenitsyn var en del av den utveckling som ledde till Sovjetunionens fall, skriver Christian Braw.

Henry Kissinger såg pessimistiskt på den mänskliga naturen och staters drivkrafter, detta blev kärnan i hans ”realistiska” tänkande om utrikespolitik, vilket inte låg i linje med en amerikansk optimism.

Dagens Berlin, det återförenade Tysklands huvudstad, är en attraktiv plats.

Estland har valt ett mer ekumeniskt sätt att hantera sitt förflutna än många andra före detta Sovjetrepubliker.

Knappast någon svensk spion under 1900-talet har blivit lika uppmärksammad som Stig Wennerström. Han var överste i flygvapnet och arresterades sommaren 1963, tack vare insatser från städerskan som arbetade i familjens villa i Djursholm.

Våren 1917 färdades Vladimir Iljitj Lenin genom Sverige på väg till Ryssland och Petrograd.

Det är en sanning med viss modifikation att påstå att Jönssonligan spelade en viss roll i motståndsrörelsen mot regimen i DDR. Däremot är det riktigt att danskarnas motsvarighet till Jönssonligan – Olsenbanden – blev en symbol för motståndet mot de östtyska makthavarna.

Karin Westin Tikkanen skildrar hur svenska studenter hjälpte östtyskar att fly efter att Berlinmuren hade byggts.

Dagens Bukarest är fortfarande präglat av Ceauşescus Nordkorea-inspirerade arkitektur. Det går dock även att finna spår av den konstnärligt blomstrande mellankrigstiden.

Margaret Thatcher var premiärminister i drygt ett decennium. Charles Moore har lagt dubbla den tiden på att fullborda hennes auktoriserade biografi. Tjugotvå år. Han fick frågan 1997, skrev på sitt kontrakt 1998 och publicerade hösten 2019 den avslutande tredje och mest omfångsrika delen av detta mäktiga arbete.

På trettondagen i år var det tjugonio år sedan jag avgav prästlöften i Storkyrkan i Stockholm. Det är länge sedan och sannerligen en annan tid. Kalla kriget hade börjat tina och smälta bort. Under sensommaren året dessförinnan, 1990, anföll Saddam Hussein Kuwait.

Med den historiska romanen om Balthasar Rüssow blev Jaan Kross Estlands nationalförfattare. I år skulle han ha fyllt 100.

Det finns tänkare vilkas iögonfallande frånvaro i den svenska diskussionen säger något intressant om vårt land. En sådan är Raymond Aron, som menade att marxismen är ett opium för de intellektuella. Christian Abrahamsson påminner oss om vad vi har missat.

Andra världskriget brukar framställas som ett krig mellan två ideologier – den fria västliga demokratins ideal och den aggressiva nationella diktaturens. Det är sant, men bara delvis.

År 1971 utkom en av eftervärlden föga uppmärksammad bok med titeln Revolutionen i Sattland. I denna roman skildrar pseudonymen F J Nordstedt (Christian Braw) ett baltiskt drama på västeuropeisk mark.

En nordkoreansk propagandaskrift beskriver Koreakriget 1950–53 på följande sätt: ”De amerikanska imperialistiska angriparna som lidit oåterkalleliga militära, politiska och moraliska nederlag vid koreanska fronten fann det svårt att fortsätta kriget […] Det koreanska folkets historiska seger i kriget var bara möjlig tack vare den enastående vägledningen från president Kim Il Sung, den stora militära strategen…

Med socialdemokraternas återkomst till Rosenbad hösten 2014 följde även en högst oväntad comeback för den aktivistiska Palmelinjen i utrikespolitiken.

Trots att nästan ett halvsekel förflutit sedan fredsavtalet i Vietnam är debatten om kriget intensiv i USA. Bilden av skeendet har nyanserats.

Den nyligen avlidne György Konrád hade en osedvanlig intellektuell integritet.

Han har inte bara fått en säkerhetspolitisk doktrin uppkallad efter sig, en doktrin som satte stopp för Sovjetimperiets expansion i Västeuropa.
Böcker om ryktbara och rysliga diktatorer är sedan länge en lukrativ litterär genre.
Vetenskapens roll i kalla krigets rymdtävlan och kärnvapenkapprustning är välkänd. Ett stort antal böcker har redan skrivits för att belysa kalla kriget ur denna synvinkel.
Precis som Torbjörn Elensky skrev i artikeln ”1979 – då det nya föddes” i Axess nr 1/2019 var 1979 sannerligen ett märkesår. Då – 200 år efter franska revolutionen, 40 år efter andra världskrigets utbrott, 10 år före murfallet – fyllde jag 22 och såg mig som ”politiskt medveten”.
Förmodligen, och intill full visshet i fredstid, har någon annan radiostation aldrig haft 90-procentigt förtroende hos lyssnarna, som RIAS i Berlin hade 1946. Därtill var även namnet suspekt, Rundfunk im amerikanischen Sektor. Och egentligen var det inte heller fredstid.

1979 är ett märkesår för flera av de trender och tendenser som präglar vår tid än idag. Året då saker tog sin början snarare än avslutades.