
I ungdomen hade strömningstjänsternas ymninga kulturutbud tett sig som en osannolik dröm – men man bör vara försiktig med vad man önskar sig.

I en samtid präglad av filmsnuttar och AI-sammanfattningar är behovet av en svensk kanon större än någonsin.

En ny antologi om klassisk musik illustrerar hur akademiker ofta kommunicerar med ett grumligt språk och underförstådda värderingar, menar Cecilia Nikpay.

Nutiden borde vara tämligen enkel att satirisera – så varför denna torka?

Peter Luthersson var docent i litteraturvetenskap, författare, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och förläggare på Bokförlaget Atlantis. Han var en återkommande skribent i Axess och mångårig medarbetare i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Tre skribenter minns en vän och kollega.


Det finns goda skäl att vara utomordentligt orolig för vad som kommer att hända i världspolitiken. Men är det en oro som en dagstidning ska ge uttryck för?

När jag började resa på egen hand på 1990-talet var Lonely Planet fortfarande ”bibeln” som låg nerpackad i var och varannan ryggsäck.


En luttrad journalist går på debattkväll och slås av bristen på redaktionell självrannsakan bland sina kolleger.

På bokmässan tidigare i höst gjorde jag intervjuer med författarna till två av årets mest läsvärda fackböcker. Bägge borde ha varit starka kandidater till årets Augustpris, men märkligt nog blev ingen av dem nominerad.

Det blev inte direkt några rubriker om Förläggareföreningens rapport som publicerades i slutet av sommaren. Måhända är det för att många redan hade på känn det förhållande som beskrivs i ”Det digitala genombrottet. Den svenska bokbranschens utveckling mellan 2003 och 2023”. Möjligen är det uteblivna intresset i sig ett tecken i tiden. Rapporten visar att…

Minns du första gången du insåg att någon hade ljugit för dig? Beroende på sammanhanget kan det ha framstått som en lustighet – eller också ha öppnat en avgrund.

För tolv år sedan hände något på gatorna i huvudstaden. Som över en natt satt det plötsligt tiggare i varje kvarter, utanför livsmedelsbutiker och tunnelbanestationer. Jag minns den vintern som mycket kall.

Tiktoks algoritmer har vant mediekonsumenterna vid att slippa leta och slippa välja. Youtube, Spotify och tv-bolag som Netflix har redan börjat anpassa sig, skriver Olle Lidbom.

Fast av reaktionerna från vänsterhåll på public servicekommitténs betänkande är det lätt att få intrycket av att det är precis vad det handlar om.

Hur mår den vetenskapliga journalistiken? Inte särskilt bra alls.

Ett oskick i tiden är den tilltagande tendensen att skryta bakom tunna flor av något annat. Falsk ödmjukhet har alltid förekommit, men nu grasserar den.

Emojifieringen erbjuder en pseudo-närhet där den ytliga signalen är förtrolig men innebörden uttrycker en rotlös distans. Det finns absolut inget bakom bläddrandet.

En fragmenterad offentlighet har lett till excesser i lättsinnig underhållning, känslofrosseri och ren dumhet. Men samtidigt har nya folkbildare och en närmast oändlig tillgång till kunskap uppenbarat sig.

Naturligtvis kunde jag inte låta bli Facebook medan jag skrev den här recensionen – och för en gångs skull blev jag belönad.

Sociala medier är inte ett kognitivt utan ett emotionellt problem. Vi låter tekniken manipulera vår mänskliga, driftstyrda natur.

Ett forskarlag i Australien gav en grupp friska 13-åringar psykosmedicin medan en annan grupp fick vanlig skolundervisning i hälsa. Till allas häpnad mådde de medicinerade barnen därefter sämre än kontrollgruppen.

Den amerikanska tidningsdöden har härjat så våldsamt att den makabra sajten Newspaper Death Watch somnade in för ett par år sedan.

Det är inte förvånande att man vill göra filmer om artister och genier. Men det finns en scen som alltid är lika plågsam, och det är när artisten får idén till något banbrytande verk, eller drabbas av en ”uppenbarelse” och inser att det här är mitt kall i livet.

Två uppmärksammade rättsfall visar faran med att publicister sätter juridiken före allmänintresset vid namnpublicering. Samhällets svaga hängs ut medan makthavarna åtnjuter skydd, skriver Mats Bergstrand.

Public service, vad ska känneteckna det? Har det något annat syfte än att samla en förhållandevis stor publik och i någon mån hålla ihop Sverige?