
Tulltjänstemännen i ”Gränsbevakarna Sverige” följer sin magkänsla – som oftast stämmer. Jag känner en bultande stolthet över detta tappra fotfolk som jagar de stora beslagen.

Provokatören Jean-Marie Le Pen kommer att gå till historien som en av de politiker som mest påverkat fransk efterkrigspolitik.

En busschaufför stod på sig när en passagerare betedde sig illa. Men majoriteten av oss tittade bort.

Det är inte mycket som står rätt till i primärvården idag – långa köer, krånglig administration och stressade läkare. Erik W Larsson har läst en bok om allmänläkarnas kris.

En ny bok beskriver svensk-amerikaners framgångsrika bankverksamhet på 1800-talet, skriver Nils Johan Tjärnlund.


Likt en kung eller en minister så kan institutioner göra mycket för ett land, men de kan inte göra allt.

Perspektivrik och saklig – Lars Åberg har läst Jenny Strindlövs ”Romani kris. Parallella rättegångar i Sverige”.

Memoarboken Svetsare och statsminister är tillrättalagd och selektiv när det gäller frågan om invandringen, skriver Thomas Gür.

I vår postmoderna tid ses gränser som exkluderande. Men ta bort dem och vi får andra former av maktutövning.

Femtio år efter nejlikerevolutionen står Portugal inför en ny förändring. Denna gång handlar den om kultur och identitet.

Begreppet verklighetens folk möttes av en storm av fördömanden när det lanserades för femton år sedan. Idag är det politisk vardagsmat.

Människor i utsatta områden vill ha hårdare tag mot kriminella, de tror på Gud och vill ha lägre skatter.

Det tyska etablissemanget förfäras över högerpopulismen frammarsch men vet inte hur den ska bekämpas. En stor politisk omvälvning är på gång, skriver Erik Thyselius.

Antisemitismen genomsyrade min uppväxt. Men nu flyttar jag till Israel – där känner jag mig hemma, skriver Luai Ahmed.
Under rubriken ”Feltänkt och ogenomförbart” (Axess nr 4/2024) ger Charlie Karlsson (CK) synpunkter på orsakerna till rådande boendesegregation och politiska förslag som lanserats för att motverka den.

För tolv år sedan hände något på gatorna i huvudstaden. Som över en natt satt det plötsligt tiggare i varje kvarter, utanför livsmedelsbutiker och tunnelbanestationer. Jag minns den vintern som mycket kall.

Barmhärtighet är inte nödvändigtvis barmhärtighet, medkänsla inte nödvändigtvis medkänsla.

Tidsandan, det var ju vi. Så har jag tänkt gång på gång det senaste året, när jag hört hur socialdemokrater försökt trassla sig ur sina tidigare ståndpunkter om migration, för att få börja om med en ny, fräsch trovärdighet.

Varje försök att definiera lycka och etiska principer för ett gott liv är dömt att misslyckas. På vägen mellan teorin och praktiken bryter tankemodellerna samman.

Det går att besegra våldet och kriminaliteten som hotar vårt land. Om vi lär oss av våra misstag och börjar om igen.

En generation som inte fötts med folkhemmet och dess idé om en solidaritet med samhället lär söka gemenskap i mindre sammanhang. Den kommer inte att se segregation som ett problem utan som en lösning.

Det tog lång tid för det svenska samhällsförfallet att slå igenom. Vi kommer nog att behöva lika lång tid för att vrida utvecklingen åt rätt håll.

Christoph Andersson kräver en ursäkt. Eller snarare kräver han att Sverige ska be om ursäkt för de 307, troligen fler, judiska flyktingar som under andra världskriget utvisades till en säker död.

När förra sekelskiftets invandrare talade om sitt nya hemland hette det inte USA, utan America, namnet så mättat att det i sig var en dröm.


Patienter som inte förstår vad deras läkare säger är ett stort och känsligt problem. Artificiell intelligens erbjuder en lösning, skriver Erik W Larsson.


Budgetkris, rekordlåga förtroendesiffror och allt sämre stämning mellan regeringspartierna. Förbundskansler Olaf Scholz har i sanning ingen lätt uppgift. Att stora delar av hans SPD fortfarande befinner sig i förnekelsefasen vad gäller migrationsfrågan gör inte saker enklare.

Kanske är det för att jag är från Dalarna som jag inte begriper.

Långsiktigt verkande faktorer har format Sveriges ekonomiska utveckling. Äldst av dem är brukskulturen.

Expressens Anna Dahlberg skriver i söndagens tidning (19/3) helt korrekt att flera länder i EU riskerar att gå mot en ny flyktingkris. Ett av undantagen är Sverige. Signalerna från den nya regeringen verkar ha gett effekt. Annat är det i Tyskland.


Sverige hade inte EU:s högsta arbetslöshet i december 2022, men enligt Eurostat låg vi på en måttligt hedrande femte plats med endast de fyra Medelhavsländerna Spanien, Grekland, Italien och Cypern framför oss. Icke-medlemmarna Norge och Island finns också med i Eurostats tabell och återfinns på betydligt lägre nivåer än den svenska. Finland gör oss sällskap…

Finland står inför en demografisk utmaning. Födelsetalen är låga, pensionärerna många och ungdomarna få.