
Nato höll på att falla sönder och samman i juli 2018 när Donald Trump hotade att lämna alliansen. Mitt i stormens öga satt Jens Stoltenberg – tack och lov.


Skickligt berättat, vederhäftigt och medryckande. Kim Salomon har läst Maggie Strömberg och Torbjörn Nilssons bok om Sveriges inträde i Nato.

Att en försvarsallians lyckas överleva i 75 år är rejält imponerande. En sådan bedrift är värd att fira, och firade gjorde som bekant Nato riktigt ordentligt under sommarens toppmöte i ett kokhett Washington DC.

Om sexton år är Sverige ett annat och mycket otryggare land än det hade behövt bli. Allt beror på en före detta amerikansk president.

Det är en utmaning att skildra något som pågår just nu, där den dagliga rapporteringen gör att vi tappar bort oss i händelserna.

Regeringen har idag fattat beslut om att ansluta Sverige till Nato. Det meddelande Ebba Busch, Johan Pehrson och försvarsminister Pål Jonsson vid en presskonferens för några minuter sedan.

Ryskan har försvunnit från gatorna i Helsingfors. Gränsen är stängd och turisterna från Sankt Petersburg får söka sig till andra resmål. Traditionellt har Ryssland brukat ses som både säkerhetspolitiskt hot och ekonomisk möjlighet men nu och för all överskådlig framtid betraktas landet som ett stängt alternativ.

Stämningsläget i Europa och USA präglas av dåligt självförtroende och framtidspessimism. Men historien visar att profetior om västs förestående undergång brukar komma på skam.

Att Donald Trump häver ur sig dumheter har inte mycket av ”man bet hund” över sig. Det händer gång på gång. Men tyvärr måste bedömare runt om i världen lyssna och fundera på vad utgjutelserna innebär. Om mindre än ett år är han med stor sannolikhet USA:s president igen.

Friedrich Merz, CDU:s partiledare och ledare för oppositionen i Tyskland, har precis besökt Finland och Sverige för att tala om stödet till Ukraina, Sveriges kommande Nato-medlemskap och våra länders samarbeten.

Kärnvapen börjar spela en allt viktigare roll i internationell politik. Risken för att de används i en stormaktskonflikt är större än någonsin.

Sverige har ett gott rykte om sig som ”bäst i klassen” i internationella organisationer. Men hur ser vi egentligen på vårt kommande Natomedlemskap? Vilken profil ska Sverige ha? Och hur skapar vi bäst vårt nya Totalförsvar?

Sverige ansökte om medlemskap i Nato ihop med Finland, men trots att Finland redan blivit fullvärdig Natomedlem inväntar Sverige fortfarande ratificeringsprocesserna i Turkiet och Ungern.

Montenegro befinner sig i en geopolitisk kniptång. Närmandet till väst försvåras av ryska och serbnationalistiska påtryckningar, skriver Jesper Ahlin Marceta.

Arktis smälter och nya farleder öppnas för främmande makts skepp. Klimatkrisen gör att hotet kommer närmare och vi behöver vara redo. Tyvärr har Sverige länge tenderat att glömma bort sin del i Arktis. Kanske kan andra EU-länder som Tyskland få oss att lyfta blicken?

Om man vill söka sig ut i världen för att få litet politisk inspiration, vart ska man vända sig? Nuförtiden är svaret allt annat än uppenbart.

Få europeiska länder har genomgått så många omvälvande händelser som Polen. Placeringen i navet mellan väst och öst definierar folkets och nationens kulturella och politiska utveckling.

Efter trettio års demokrati är polsk politik någorlunda stabil. Men nya konfliktlinjer har uppstått som kan ändra på förutsättningarna.

I Sveriges militärstrategiska doktrin står det att vi skall ”undvika att förlora enskilt för att sedan vinna tillsammans med andra”. För att vi skall känna tillit till det måste vi bättre förstå vilket stöd vi kan förvänta oss från andra. Det bildar grunden för försvarsviljan.

Är verkligen det stundande Natomedlemskapet tillräckligt för att rå på myten om ”den moraliska stormakten” Sverige?

När Axess ger ut ett Finlandsnummer (nr 1/2023) är det både befogat och trendriktigt, skriver Finlands förre utrikesminister Per Stenbäck.

Det är inte första gången som Turkiet har tagit tillfället i akt att obstruera viktiga beslut inom Nato för egen vinning. Exempelvis 2009 när Anders Fogh Rasmussen skulle väljas till generalsekreterare blockerade man beslutet för att påverka utgivningen av Muhammed-karikatyrerna. Det som nu sker med Sveriges och Finlands medlemsansökan till Nato är därför inte helt…

I Nordöstasien är det nya kalla kriget tydligt. Europa kan lära mycket av hur regionens demokratier hanterat den ökade pressen från Kina, skriver Benjamin Katzeff Silberstein.

Hon är inte bara ung och kvinna. Hon är också fotogenisk och fullkomligt självklar på sociala medier, med en miljon följare på Instagram. Förmodligen Finlands internationellt mest kända politiker – men med en i stort sett okänd politik. Så det är klart att Sanna Marin höstar in såväl jubel som sura kommentarer. Men hur blir…

När Finland blir medlem av Nato har man tagit sista steget mot full suveränitet gentemot Moskva. Denna säkerhetspolitiska resa har tagit över 100 år.

Omvärlden är bister och brutal. Ryssland fortsätter att mörda, våldta och stjäla i Ukraina och ledande ryska företrädare svänger sig med grova hotelser mot västvärlden på ett ansvarslöst, omdömeslöst och sannolikt desperat sätt. Desperata människor är mycket farliga.

När valresultatet efter folketingsvalet den 1 november i år sent omsider stod klart långt in på nattimmarna kändes det som en sorglig repris på valet 1998. Även det var en utdragen historia som efter mycket nagelbitande till slut avgjordes – av bara 176 röster avlagda på Färöarna.

I förra veckans avsnitt av Kvartals Veckopanelen diskuterade Håkan A Bengtsson, Lars Jonung och Lars Leijonborg under ledning av Staffan Dopping överbefälhavare Michael Bydéns militära råd till regeringen.

Edmund Burke skrev reflektioner om den franska revolutionen (1790). Mitt ämne gör inte anspråk på riktigt samma plats i historieböckerna, men här kommer ändå några reflektioner om den svenska regeringsförklaringen (2022).