
I 13 kaotiska år hade USA sin mest frihetliga författning. Den krockade med verkligheten. Vad kan dagens EU lära av dess öde?


Journalistiken kring valet 2026 fortsätter att plåga oss med banala intervjuer och plågsamma debatter. Ingen ställer de frågor vi faktiskt vill ha svar på.

I dag är många redo att ta farväl av liberalismen, ofta på goda grunder. Men om den bara lär sig rätt saker av populismen skulle den kunna blomstra på nytt.

Det skulle bli så bra: välstånd överallt och demokrati för alla. Men välståndet visade sig ofta dyka upp någon annanstans – utan att demokratin för den sakens skull följde med.


Nederländerna var först i världen att införa aktiv dödshjälp 2002. Sedan dess har allt fler länder följt deras dåliga exempel.



”Populism” är en laddad beteckning. Vissa ser den som nedsättande, men i Frankrike börjar nu ytterpartierna själva kalla sig populister. Med stolthet.


Det har visat svårare än väntat att få försvaret krigsdugligt. Ännu en gång har freden tagits för given.

Svenskarna har slarvat bort sin nationella identitet. Nu behöver vi hitta den på nytt – men var?

I både Sverige och USA har vänstern fokuserat för mycket på att stärka svaga gruppers köpkraft och för lite på att producera vad samhället verkligen behöver.





I den moderna publikdemokratin spelar utseende och framtoning en större roll än många av oss vill erkänna.

Den amerikanske journalisten Andrew Ross Sorkin skriver i en nyutkommen bok om vilka lärdomar vi kan dra av den svarta torsdagen för nästan hundra år sedan.

Många domar av stor betydelse kommer i närtid att avkunnas av USA:s högsta domstol. Två kvinnliga ledamöter, Ketanji Brown Jackson och Amy Coney Barrett, har utkommit med varsin bok.


I Skarpt läge skriver Tobias Billström om sin korta men intensiva period som utrikesminister. PJ Anders Linder recenserar en stram politisk självbiografi.

William F. Buckley var mer än någon annan den som organiserade motståndet mot det offentligas expansion i USA.

Dansk folkeparti har kompletterat folkligheten med högerintellektuella ambitioner. Det har visat sig vara ett framgångsrecept.

Efter en lång karriär som jurist och ämbetsman kommer Hans-Gunnar Axberger ut med en romantrilogi om svenskt rättsliv under ett sekel. Katarina Barrling samtalar med honom om katastrofer, rättsrådsberusning och vår nationella oförmåga att lära av historien.

Kinesisk och nordvietnamesisk påverkan spelade en större roll för svenska FNL-rörelsen än vad som tidigare har erkänts.

Det ser mörkt ut för borgerligheten i alla nordiska länder. Kanske beror det på en politik som inte kopplas till människors vardagliga verklighet.

Mycket talar för att det är nödvändigt med en nationell säkerhetsrådgivare, men hittills har det mest varit stormigt kring posten.




Kung Gustav III fascinerades av envåldshärskare redan som ung. Men det var upplysningen som gav honom ideologisk legitimitet att ta tillbaka makten från adeln.


Vad är det då det bråkas om? I stort sett allt: klimatpåverkan, miljöpåverkan, påverkan på ekonomi, välfärd och landskap. Och så förstås – äganderätten.