
Statsindividualismen bygger på medborgarnas förmåga till personligt ansvar – något den svenska staten har underminerat i decennier.

Trots att den undergräver samhällsutvecklingen och länder globalt, var intresset svalt för korruption bland forskarna fram till nittiotalet.

Bör konservativa försöka bevara sådant som skapats av radikaler? Frågan aktualiseras i den nya antologin ”Konservatismer”, konstaterar Katarina Barrling.


Vad hände egentligen när Folkpartiet bytte skepnad till Liberalerna? Är det kanske dags för ett namnbyte igen?

Att politiker rådfrågar experter i sakfrågor kan tyckas rimligt – men problem uppstår när politiker inte längre kan ställas till svars för sin politik. I förlängningen hotar detta hela det demokratiska systemet.

Avvägda dygder ger bättre avkastning för samhället än ensidigt civilkurage. Widar Andersson kommenterar temat i Axess nummer 1/2025.


Beväpnade med nya termer kan vi bättre förstå vårt eget och våra medmänniskors agerande – som inte alltid är särskilt rationellt.

I det moderna samhället behöver man uppfinna en dygd som civilkurage för att konformismen och fegheten inte ska ta över helt.

Priset för att gå sin egen väg och hålla fast vid fakta kan vara mycket högt – inte minst inom akademin.

I Sverige finns en ytlig, instrumentell inställning till EU-medlemskapet. Några aktuella böcker kan fördjupa förståelsen, skriver Jakob Sjövall.