
Moderna bilar samlar in mängder av data om sin omgivning. Från och med i sommar måste kameror riktas även mot förarplatsen.

AI är tänkt att tjäna mänskligheten. Problemet är att den och vi förr eller senare kommer att vilja olika saker – och då är den oss överlägsen.

Vi är besatta av artificiell intelligens. Men vi ställer sällan rätt frågor till den nya tekniken. Gjorde vi det, skulle vi inse dess begränsningar.

Individen blir allt ensammare framför den ständigt närvarande skärmen. Ylva Herholz läser om digital ohälsa.

”Framtidslöftet” av Urban Lindstedt tar oss med på en färd genom Sveriges internethistoria, där de tidiga entusiasterna stakade ut vägen till den digitaliserade verklighet vi nu lever i. Resultatet är ett tänkvärt tidsdokument.

Silicon Valleys it-entreprenörer har prioriterat kommersiellt gångbara produkter över teknik som kan bidra till den amerikanska staten – i synnerhet militären. I en ny bok synar it-mogulen Alex Karp och rådgivaren Nicholas W Zamiska ”teknikbrosornas” plikter och svek gentemot USA.

I dagens buller och larm har tystnad blivit ett privilegium. Att Lonely Planet nu skrivit en reseguide till världens tystaste platser säger mycket om vår samtid.

Idén om parallella universum har gått från spekulation till att vara en central del av modern fysik. Men multiversum verkar också skapa en teoretisk återvändsgränd.

Avfallshantering är en affektiv affär – men den offentliga papperskorgen är ännu fredad från känslostormarna.

Klimatpolitiken utmärks av en närmast religiös tro på statlig styrning. All erfarenhet visar att den kommer att misslyckas, skriver Magnus Henrekson.

Det allra svåraste för AI är kanske det enklaste för en människa – och vice versa. I ”Kan AI tänka?” resonerar Peter Gärdenfors kring skillnaderna mellan mänsklig och artificiell intelligens.

Gamla filmer behöver restaureras. Alltför ofta sker det utan att verkets integritet respekteras, skriver Fredrik Gustafsson.