
Våren 1776 pågick ett intensivt arbete i det blivande USA – militärt, politiskt och filosofiskt.

I ett försök att undvika skadlig maktkoncentration byggde grundlagsfäderna in spänningar i den amerikanska staten som än i dag präglar USA:s politik.


Optimismen efter murens fall var ogrundad. I stället för att lyssna till prat om historiens slut borde ledarna i väst ha studerat kulturens roll i konflikter mellan civilisationer.



Åtta allierade länders samverkan fick en dämpande effekt när retoriken skruvades upp.

Svensken Folke Rogard ledde världsschacket under åren då relationen mellan öst och väst var som kyligast. Hur mycket strök han den sovjetiska schacknomenklaturan medhårs?

I ”Historiens återkomst” tar Martin Kragh sig an dagens kaotiska världspolitiska situation genom att gå tillbaka till dess rötter i 1800- och 1900-talen.

Den amerikanske journalisten Andrew Ross Sorkin skriver i en nyutkommen bok om vilka lärdomar vi kan dra av den svarta torsdagen för nästan hundra år sedan.

Många domar av stor betydelse kommer i närtid att avkunnas av USA:s högsta domstol. Två kvinnliga ledamöter, Ketanji Brown Jackson och Amy Coney Barrett, har utkommit med varsin bok.

Nato höll på att falla sönder och samman i juli 2018 när Donald Trump hotade att lämna alliansen. Mitt i stormens öga satt Jens Stoltenberg – tack och lov.


William F. Buckley var mer än någon annan den som organiserade motståndet mot det offentligas expansion i USA.

Kinesisk och nordvietnamesisk påverkan spelade en större roll för svenska FNL-rörelsen än vad som tidigare har erkänts.


Tom Lehrer (1928-2025) var en genial ordkonstnär som aldrig slog igenom i Sverige. Carina Burman skriver om en musiker som förtjänar mer uppmärksamhet.


Amerikanska elituniversitet har förvandlats till ideologifabriker. Lars Trägårdh minns hur han såg tecken på förfallet för mer än tre decennier sedan.

Utställningar, parader och ceremonier markerar nu USA:s 250 år som självständig nation. I sin pågående trilogi om den amerikanska revolutionen kombinerar Rick Atkinson militär detaljrikedom med levande porträtt av både kända och glömda gestalter.

Berättelsen om den amerikanska ölens ideologisering och fall är också en berättelse om USA.

På Tite Street i London kan man utläsa stadens rika kulturhistoria.

Silicon Valleys it-entreprenörer har prioriterat kommersiellt gångbara produkter över teknik som kan bidra till den amerikanska staten – i synnerhet militären. I en ny bok synar it-mogulen Alex Karp och rådgivaren Nicholas W Zamiska ”teknikbrosornas” plikter och svek gentemot USA.

Medelålders män gillar att strö slagkraftiga rader kring sig – men de verkar ännu inte ha upptäckt den citatmaskin som är Taylor Swift.

I dagens buller och larm har tystnad blivit ett privilegium. Att Lonely Planet nu skrivit en reseguide till världens tystaste platser säger mycket om vår samtid.

Att politiker rådfrågar experter i sakfrågor kan tyckas rimligt – men problem uppstår när politiker inte längre kan ställas till svars för sin politik. I förlängningen hotar detta hela det demokratiska systemet.


Trump och Vance har sina sikten inställda på både Grönland och Kanada – en situation som är lika häpnadsväckande som bisarr.

För 50 år sedan, 1975, gjordes ett antal filmer som fortfarande lockar tittare. Filmkonsten har inte förändrats så mycket sedan dess, skriver Fredrik Gustafsson.

Vid en uppmärksammad rättegång i Tennessee 1925 dömdes en lärare för att ha undervisat om Darwins utvecklingslära, skriver Erik W. Larsson.

I år är det 100 år sedan F. Scott Fitzgeralds ”Den store Gatsby” utkom. Romanen skildrar ”det glada tjugotalet”, men människorna i den är allt annat än lyckliga.

En ny bok beskriver svensk-amerikaners framgångsrika bankverksamhet på 1800-talet, skriver Nils Johan Tjärnlund.

Donald Trumps sätt att dominera när han tar i hand har väckt uppseende genom åren. Blanche Sande skriver om en gest som inte kan överskattas.

Det finns goda skäl att vara utomordentligt orolig för vad som kommer att hända i världspolitiken. Men är det en oro som en dagstidning ska ge uttryck för?

Förbjudna, utrensade och brända böcker – Henrik Dalgard har läst en bok som placerar dagens yttrandefrihetsdebatter i ett bredare historiskt sammanhang.

Folkrepubliken Kina har aldrig haft makten över Taiwan, men president Xi hotar med invasion. Vad krävs för att försvara den första och enda kinesiska demokratin?

Den stora lögnen – the Big Lie – har varit mycket lönsam för Donald Trump.

Vissa saker kan, bör och får man inte ifrågasätta. Jag tänker inte på svensk samhällsdebatt och dess berömda åsiktskorridor – där verkar det råda ett konstant tillstånd av korsdrag, renovering och ombyggnad.

USA är annorlunda. Det är det kanske viktigaste budskapet i Axess USA-tema (Axess nr 7/2024). De fyra essäerna erbjuder olika infallsvinklar till detta stora, märkliga land som alltid upplevts fyllt av spänningar.

Det var en av de där riktigt varma septemberdagarna, en lördag. Vår lilla ort skulle gästas av ett riddarspel. Mina tre pojkar har fått Ivanhoe med modersmjölken, så jag riktigt längtade efter att få ta med dem till tornerplatsen.

Inför det amerikanska presidentvalet 1924 fanns en stark opinion för att Henry Ford skulle kandidera. Det är inte svårt att förstå varför. Ford vara beundrad och fantastiskt framgångsrik. 1924 såldes det två miljoner Ford modell T. Ford Motor Company hade inte revolutionerat bilindustrin. Man hade skapat den.

När jag kom till USA 1970 var folk optimistiska och öppna. Men fröet till dagens hätska polarisering har funnits med sedan landets grundande skriver Lars Trägårdh.

Anti-amerikanism är en grundläggande del av islamistiska rörelsers konspirationsteorier. Västerländska radikala och postkoloniala akademiker har hakat på skriver Evin Ismail.
För Ronald Reagan var marknadsekonomin mycket mer än ett sätt att fördela resurser och skapa välstånd. Stödet för öppna marknader och fritt företagande var centralt för hans säkerhetsstrategi skriver William Inboden.

Vad har berömda rockare gemensamt med berömda politiker? Följ med sexhundra mil över USA i jakten på svaret, skriver Niklas Ekdal.

Om en atombomb på ett megaton träffar Pentagon – eller vilken annan byggnad som helst – följs den inledande ljusblixten av ett eldklot, 1,7 kilometer i diameter och fyra gånger så varmt som solens medelpunkt.

Hur vore det med lite fred på jorden genom att låta alla avreagera sig sina frustrationer ute i rymden?

Efter slaveriets avskaffande och 1960-talets medborgarrättsrörelse har väl USA kommit en bra bit på väg mot ett mer rättvist samhälle? Svaret på den frågan beror på vem man frågar.
Makt. Det är drivkraften i all politik, även den amerikanska, men denna vilja till makt dränks ofta i patriotiska klyschor och rött-vitt-blått flaggviftande.

”Jag uppfostrades till att tro på demokrati, och nu när kubanerna kastade ut Batista och så mycket blod spilldes, så står inte USA bakom dem och ger dem inte ens hjälp och stöd att utveckla demokrati.” Orden är Marilyn Monroes och hon skriver dem i ett brev till Lester Markel, redaktör på New York Times, i mars…

För Donald Trumps anhängare är han en modern variant av en patriotisk kung. Förhoppningsvis står den amerikanska frihetsfilosofen emot hans auktoritära politik, skriver Fredrik Erixon.

För knappt tio år sedan utbildade jag mig inom psykoterapi vid ett fint amerikanskt universitet. Under delkursen i familjeterapi försiggick handledningen bakom en så kallad envägsspegel, på samma sätt som ett polisförhör på tv.

Huvudpersonerna i Paul Austers romaner brukar vara storläsare, skriver David Andersson.

I augusti förra året berättade en fjortonårig flicka i den amerikanska delstaten Montana för sina kamrater i skolan att hon hade försökt ta sitt liv genom att dricka rengöringsmedel.

Bara några månader efter det att Emmanuel Macron blir vald till Frankrikes president 2017 håller han ett linjetal om Europeiska unionen och dess framtid.

Förhållandet mellan Kina och Japan har förvärrats. Utvecklingen banade väg för dagens allt sämre relationer mellan väst och Kina, skriver Björn Jerdén.

USA grundades på längtan efter ett idealsamhälle. Att skapa ett religiöst eller sekulärt Utopia har alltid varit en del av den amerikanska drömmen, skriver Anders Johnson.

Min gode vän Bob var en parodisk representant för amerikansk liberalism. Han var delägare i en stor advokatbyrå i Washington och bodde naturligtvis i fashionbla Georgetown.

I en intervju i Financial Times hävdade Ericssonchefen Börje Ekholm härförleden att Europa håller på att bli ett museum.

Det är hög tid att vi börjar ta vår nationella brist på humor på allvar. År 2040 skämtar vi utan tanke på att någon kanske blir förolämpad eller riskerar utfrysning.

Om sexton år är Sverige ett annat och mycket otryggare land än det hade behövt bli. Allt beror på en före detta amerikansk president.

Berättelsen om USA:s födelse brukar traditionellt börja med skeppet Mayflowers resa över Atlanten från Plymouth i England.

När förra sekelskiftets invandrare talade om sitt nya hemland hette det inte USA, utan America, namnet så mättat att det i sig var en dröm.

Douglas Murrays bok Kriget mot väst innehåller en del relevanta exempel men ibland saknas nyanserna, menar Catarina Kärkkäinen.

Det finns intressanta paralleller mellan tv-serien Yellowstone och Machiavellis Fursten, menar Bengt Magnusson.

När den tyske historikern Karl Schlögel skildrar USA bygger han en imponerande 3D-modell av alla möjliga sorters Legobitar. När han jämför USA med Sovjetunioner låter han sig ledas av sin näsa. Cecilia Nikpay låter sig till sist förföras.

En mörk röst förkunnar att skaparen hade insett att han var tvungen att ha en medhjälpare på jorden: Så Gud gav oss Trump.

Emily Dickinson är en av USA:s största poeter. Nu har hennes brev kommit i en imponerande utgåva, skriver Carl Rudbeck.

Varför har Ukrainafrågan blivit en politisk vattendelare för Republikanerna? Kanske för att det amerikanska psyket ser världen i svartvitt, skriver Daniel Bergström.

Att få säga frasen ”Vad var det jag sade?” är inte alltid så tillfredsställande som man skulle kunna tro.


Mart Laar var Estlands premiärminister under de formativa åren mellan 1992 och 1994, då landet återfått sin självständighet och behövde ta steget från sovjetisk planekonomi till marknadsekonomi.

Denna vår är ingen tid för muntergökar. Såväl här hemma som runt om i västvärlden låter väldigt många människor som svartsynta kopior av Groucho Marx: ”Varför ska jag bry mig om framtiden? Vad har den någonsin gjort för mig?”

Stämningsläget i Europa och USA präglas av dåligt självförtroende och framtidspessimism. Men historien visar att profetior om västs förestående undergång brukar komma på skam.

Vad står vi för? Likt en gång Ronald Reagan måste västländernas ledare möta undergångsstämningarna med optimism och tro på det egna landets framtid.

Angus Deaton är en 78-årig ekonomiprofessor vid Princeton i USA vars signum är en fluga, en sådan accessoar en man bär om sin hals.

Årets amerikanska presidentval ser i skrivande stund ut att bli en upprepning av det 2020; samma uppsättning kandidater som då, fast nu fyra år äldre och i den sittande president Bidens fall betydligt skröpligare.

Varningarna kommer nu från flera håll, och verkligen inte bara från det konservativa: identitetspolitiken, woke eller, som Yascha Mounk kallar det i sin nya bok, ”identitetssyntesen”, hotar först och främst den konstruktiva utvecklingen och möjligheterna till fungerande rättvisa.


Den amerikanska tidningsdöden har härjat så våldsamt att den makabra sajten Newspaper Death Watch somnade in för ett par år sedan.

Att Donald Trump häver ur sig dumheter har inte mycket av ”man bet hund” över sig. Det händer gång på gång. Men tyvärr måste bedömare runt om i världen lyssna och fundera på vad utgjutelserna innebär. Om mindre än ett år är han med stor sannolikhet USA:s president igen.

”Jag är inte en skurk.” De berömda orden fälldes av president Richard Nixon för ganska precis femtio år sedan, under Watergate-skandalen som skulle leda till hans avgång i augusti 1974.

När den amerikanske presidenten Woodrow Wilson anlände till Paris år 1918 vilade världens öde i hans händer.

Genom hela den franska grund- och gymnasieskolan är historia och geografi två riktigt tunga ämnen.

I boken From Beirut to Jerusalem (1989) berättar författaren Thomas Friedman om den enskilda händelse som mer än någon annan har kommit att symbolisera USA:s motgångar i Mellanöstern.

Som vanligt ska jag gå ner tre kilo i år, skämtade jag på Facebook på nyårsdagen. Som någon skämtade tillbaka, är det väl snart inte mycket kvar av mig efter alla dessa år av tre kilos viktminskning.

Harvards rektor Claudine Gay har meddelat sin avgång.