
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.


I sin välskrivna och tankeväckande skrift om utbildning och bildning, Kunskap som känns (Mondial 2021), gör Handelshögskolans rektor Lars Strannegård en poäng av att Stanford University hade blivit sjua i medaljligan i OS i Rio 2016 om alla olympier som studerat vid universitetet hade räknats som en nation. Om Strannegård, som gästforskat vid Stanford, satt i tv-soffan i…

Om allt gått enligt planerna öppnades det brittiska parlamentet den 11 maj. Drottning Elizabeth har i så fall just hållit sitt trontal när detta nummer av Axess når sina läsare. Trontalet består inte av personliga reflexioner från monarken utan är ett politiskt dokument där regeringen redogör för vad den ämnar få uträttat under året som…

Under 90-talskrisen drabbade arbetslösheten brett. Idag domineras den av utrikesfödda och kortutbildade och behandlas som ett individproblem.

Kan man lagstifta om vad som är sanning? Det är en av alla frågor som uppkommit efter beskedet från justitieminister Morgan Johansson (S), om att regeringen vill göra det olagligt att förneka Förintelsen. Svaret är ganska enkelt. Förintelsen blir inte mer sann bara för att förnekandet förbjuds.

Dekoloniseringens kritik av västerländsk kunskapssyn har redan påverkat universiteten. I förlängningen riskerar den att leda till historielöshet.

På senare tid har ett par incidenter som vittnar om en högre intolerans bland studenter uppmärksammats på våra universitet och högskolor. Hittills har det varit ett fåtal fall där studenter känt sig otrygga och särbehandlade. Men det senaste fallet har rönt stor uppmärksamhet, och utspelar sig på Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet.