
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.


Vi lever i en tid som sätter stort värde på formella meriter, betyg, rankningar och certifieringar. Delvis handlar detta om att moderna samhällen erbjuder ett stort utbud av kvalificerade arbetsuppgifter, som fordrar inte bara en allmän utbildning utan också specialistkompetens.

Universitetens själva idé är att tänka och yttra sig fritt. Det är bedrövligt att de nu faller undan för påtryckningar från högröstade minoriteter.

Utan yttrandefrihet går själva idén bakom akademin förlorad. Svenska universitet måste visa civilkurage och stå upp för sina lärare.

Kraven på intellektuell likriktning och ifrågasättandet av universitetens autonomi har en historisk parallell: 1500-talets reformation. Då som nu drar en förstörelsevåg fram.

I juni har det gått tre år sedan Nya gymnasielagen stiftades. Syftet med lagen var främst att skjuta upp utvisningar och den har varit mycket ifrågasatt ända sedan införandet.

En ny avhandling hävdar att ifrågasättandet av humaniora inleddes med framväxten av välfärdssamhället. Humaniora var oförenlig med dess planeringsrationalism och försattes i ett slags permanent utanförskap.