
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.


I januari 2019 undervisade Inga-Lill Aronsson på en masterkurs i ABM (Arkiv-, biblioteks- och museivetenskap) vid Uppsala universitet. En student ställde frågan om hur man i äldre arkiv hittar information som belyser rasfrågor.

Hur står det till med diskussionsklimatet vid amerikanska universitet? Av anekdotflödet att döma är läget rätt förfärligt, men anekdoter är just anekdotiska och jag har länge tänkt att det skulle vara värdefullt med en mer systematisk genomgång. Nu finns en sådan.

En viktig förklaring till skolans sjunkande resultat är det pedagogiska etablissemangets starka inflytande över de högre lärosätena, lärarutbildningarna och de statliga myndigheterna.

Arbetarrörelsen erövrade världen genom att sätta kunskaper och bildning i högsätet. Idag vänder vänstern idealen ryggen och kallar dem elitism.

I lördags skrev SvD:s Sam Sundberg en lång kulturartikel som gör vad den kan för att tona ned oron för ungas bristande skrivförmåga. Läget är säkert inte så farligt, menar han. Unga får ju läsa kompendier i skolan och på sociala medier läses det en massa. Vad detta säger om förmågan att uttrycka sig i…

Av rädsla för coronaviruset stänger universitetsbiblioteken sina boksamlingar. Inskränkningen av fritt tillgängliga böcker är en förlust för forskning och läslust.