
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.

Många nyanlända behöver humankapital för att komma in i samhället. Det kräver att etablerade svenskar satsar sin tid.

Som tidigare verksamhetsledare för Humtank, en tankesmedja för humaniora, har jag förespråkat att humanister borde bli bättre på att adressera aktuella samhällsutmaningar.

Vi håller medelfart på medelvägen, men bara som ett statistiskt medelvärde. I svensk politik tar man antingen årets hetaste modell och bränner iväg mot okända mål i 180 knutar eller så segar man sig fram på vägrenen i lägsta möjliga fart. Att hålla väl anpassad hastighet efter en stunds noggrann kartläsning? Sådant är för bilister.

Hur tillägnar man sig tillvaron? Hur lär man sig att förstå omvärlden? Hur blir man medveten om sin egen plats i världen? Hur blir man varse skönheten?
Med internet sägs allt gå fortare. Men mångfalden och kakofonin kräver begrundan som förbrukar tid.
Anders Johnsons Besvärliga människor är ett digert historiskt uppslagsverk över framgångsrika svenska företag i de mest skiftande branscher. Boken är en fröjd att läsa. Trots sina 565 mastiga sidor, fyllda med namn på företag och företagare, är den lättläst.