
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.

Säg ordet lärling och lärlingsutbildning, och genast dyker inlägg i allianspartiernas skol- och utbildningspolitik upp för vår inre blick. ”Många praktiska yrken lär man sig bäst på en arbetsplats, som lärling, istället för i skolbänken”, kan man till exempel läsa på Folkpartiets hemsida.

Umeås skolbarn ska frälsas från det vita giftet. Det har kommunens ”måltidsservice” bestämt. Eller för att vara mer precis, de unga ska räddas från fördärvet i flytande form.
”Sveriges skolsystem har förlorat sin själ”, sa Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat, på pressträffen tidigare i år när en stor granskning av den svenska skolan presenterades. Resultaten sjunker, likvärdigheten försämras och läraryrkets attraktivitet urholkas. Inte ens själen har överlevt.
Synen på kunskap präglas av ett nyttotänkande som inte bara gör oss andligen fattigare. Det riskerar också att leda till ekonomisk utarmning.
The decline of Swedish schools began with individualised teaching methods in the 1990s. But it is possible to restore the knowledge school.
Medelhavet har det senaste året tagit plats med sorgkanter på förstasidor och datorskärmar.