
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.


Utanförskapet kommer att öka i omfattning om politiken inte har som bärande idé att förhindra det. Enstaka drastiska åtgärder är inte nog utan det krävs insatser över hela linjen. En viktig uppgift är att överge utbildningsalarmismen och istället bättre anpassa utbildningen till arbetslivet.

Ordning och reda är förstås bättre än kaos, men fixeringen vid styrbarhet och kontroll har blivit en tvångströja för svensk politik. Man kan inte veta i förväg hur allting ska gå. Vi behöver organisera oss på ett sätt som tillåter mycket mer av variation och mångfald. Om möjligheterna aldrig öppnas går det aldrig att ta…
På försommaren 1974 avslutade jag min militärtjänstgöring. Jag tillhörde ett förband som var fiendestyrka på ett par olika regementens slutövningar.
För drygt 20 år sedan läste jag litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. När vi började kursen hade nästan ingen mer än jag läst Brott och straff.

Det har gått 26 år sedan Allan Bloom, litteraturvetare från Yale, blev en osannolik rikskändis nästan över en natt. Med boken The Closing of the American Mind avfyrades det första skottet i vad som brukar kallas för the culturewars.

Vad menar vi med kritiskt tänkande? Jo, förmågan att utifrån de kunskaper och den analytiska förmåga vi har bedöma rimligheten i nya uppgifter och påståenden. Vad menar vi med kreativitet? Jo, förmågan att utifrån de kunskaper och färdigheter samt den fantasi vi har lösa nya problem av intellektuell, teknisk eller konstnärlig art.