
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.

Intresset växer för storskaliga universitetskurser på nätet. Men de kan inte ersätta den personliga lärarkontakten.
Genom internet kan vi behålla utbildningar i Sverige. Möjligheterna med och hoten från nätutbildningar borde leda till en reformering av svensk högre utbildning.
Trots nätkursernas betydande brister håller de på att få globalt genomslag. Förklaringen ligger i vår benägenhet att hellre tänka intuitivt än kritiskt.

I högskolevärlden beskrivs webbaserad undervisning som en ohejdbar tsunami. Men hur landskapet skulle se ut efter dess framfart är ännu ett oskrivet kapitel.
Universitetskurser på nätet är inte uteslutande oproblematiska. Utvecklingen riskerar att gå mot en strömlinjeformad pedagogik utan anspråk på komplexitet och kreativitet.

Det finns en intressant debatt i USA som ifrågasätter dagens syn på framgång när det gäller uppfostran i familjen, utbildning i skola och på universitet samt ledarskap i företag och offentliga institutioner. Är dagens framgångsideal ytligt, ”pratigt” och förvånansvärt kollektivt?