
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.

Sverige har alltsedan 1960-talet satsat enorma summor på pedagogisk forskning. Hundratals pedagogikprofessorer och tusentals vetenskapliga arbeten har dock inte lett till förbättrade skolresultat, utan snarare haft motsatt effekt.
Enligt PISA 2009 är de femtonåriga eleverna i Kina-Shanghai bäst i världen i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Framgången kommenteras dock negativt av många västerländska pedagoger som menar att östasiatisk undervisning är auktoritär, lärarcentrerad och alltför påfrestande för eleverna.
Idén om pluralism, tolerans och mångfald åberopas ofta som honnörsord när värdegrunden i det svenska samhället diskuteras. Men när mångfalden tar sig konkreta uttryck, som i konfessionella friskolor, visar sig toleransen vara begränsad.
I slutet av april kom Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av 189 svenska utbildningar vid 25 högskolor och universitet runt om i landet. Drygt var femte granskad utbildning får underkänt och den som inte rättar till bristerna inom ett år förlorar examensrätten.
Läsning förändrar en människa, så mycket vet vi. En läkare kan faktiskt se på hjärnan om en patient är läskunnig eller analfabet. Världen över är förmågan att behärska sitt språkliga uttryck en lika viktig egenmaktsmarkör som förmågan att försörja sig.
Föräldrars och skolas engagemang är de avgörande faktorerna för afroamerikanska elevers prestationer. Snarare än socioekonomiska faktorer är det höga kunskapskrav på lägre nivå som gör att elever bättre kan bedriva kvalificerade studier.