
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.

Personer utan ämneskunskaper tilldelas chefsposter inom kultursektorn. Detta försvagar den långsiktiga uppbyggnaden av kunskap, menar Anders Björnsson.
Lars Leijonborg bemöter MarieLouise Samuelssons kritik av tillståndet för svensk forsknings- och högskolepolitik.
Ubildning ger inte nödvändigtvis bildning. Men ett samhälle kan inte fungera med endast specialister. Bildning är själva grunden för självständigt tänkande och nödvändig för en demokratisk samhällsordning.
Under de senaste decennierna har mycket av bildningsskolan raserats. Besluten om detta har fattats i stor politisk enighet. Det är därför fel att tro att skolan mår bra av ideologiskt samförstånd.
På senare tid har västländerna varit mindre framgångsrika än flera asiatiska länderna i fråga om utbildning. Misslyckandet i väst beror på dåligt underbyggda pedagogiska teorier.

Akademiska Hus är hyresvärden som tvingar svenska universitet och högskolor att betala stora summor till staten, pengar som kunde ha använts till utbildning och forskning.