
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.


Den svenska litteraturskatten behöver nå ut i skolorna – för ett öppet och demokratiskt samhälle.


Priset för att gå sin egen väg och hålla fast vid fakta kan vara mycket högt – inte minst inom akademin.

Universitetsanställda som stöttar studentprotesterna döljer sin politiska agenda bakom yrkestitlar som forskare eller professor, skriver Sten Widmalm.

Kvaliteten på skolorna är avgörande för ett lands välstånd. Sverige måste återgå till den klassiska kunskapssynen.

För knappt tio år sedan utbildade jag mig inom psykoterapi vid ett fint amerikanskt universitet. Under delkursen i familjeterapi försiggick handledningen bakom en så kallad envägsspegel, på samma sätt som ett polisförhör på tv.

Enligt en rapport från Språkrådet ökade andelen utbildningsprogram på svenska universitet och högskolor med engelska som undervisningsspråk från 13 procent 2007 till 28 procent 2020. Av de kurser som hade svenska som undervisningsspråk hade 65 procent åtminstone någon obligatorisk litteratur på engelska. 24 procent av dem saknade däremot helt litteratur på svenska. I samma rapport…

När jag rekryterades till Axess i början av 2013 talade vi om ett åtagande på i storleksordningen fem år. Det blev nästan elva. Tiden har gått rasande fort som den gärna gör när man är uppslukad av något roligt och tacksamt.

Tidigare forskning om Esaias Tegnér behandlar hans diktning. Men Sten Hidal studerar hans insatser som biskop, skriver Tommy Olofsson.

Hur känner man igen bildning? Det är en fråga om samlad lärdom satt i rörelse, skriver Anna Victoria Hallberg.

”Dumstrut” måste vara det svenska språkets roligaste ord! I tankens första led är hela scenen som ordet framkallar också rätt underhållande.

Svenskarnas kunskaper i engelska blir allt bättre, mycket tack vare konsumtionen av engelskspråkiga filmer och tv-serier och annat som finns tillgängligt på nätet. Behöver man kunna något mer språk?

Som vanligt ska jag gå ner tre kilo i år, skämtade jag på Facebook på nyårsdagen. Som någon skämtade tillbaka, är det väl snart inte mycket kvar av mig efter alla dessa år av tre kilos viktminskning.

Skolbarn som tycker det är besvärligt att läsa kan få lyssna på uppläst text istället för att tampas med det skrivna. Det är ungefär som om ungdomar med dåligt bollsinne skulle få titta på Premier League på tv istället för att ge sig ut på plan.

Harvards rektor Claudine Gay har meddelat sin avgång.

Den svenska skolan befinner sig som bekant i ett problematiskt läge och vilsna politiker söker efter vägar att vända en utveckling som har varit negativ i över 30 år, kanske längre.


Efter 50 år av politisk utarmning av svensk kultur måste bildningen, historien och arvet visa vägen mot framtiden. Fler finansiellt starka och fristående institutioner borde formas i vilka statliga institutioner kunde övergå.

Per Skedinger konstaterar att det råder ett underskott på ekonomisk bildning i Sverige (Axess nr 7/23). Det är lätt att instämma i, bildningen saknas såväl i det privata som i det offentliga rummet.

Akademisk frihet hotas av destruktiva metoder och strömningar från aktivistiska studenter. För att vända utvecklingen krävs lojalitet mot universiteten som institution, skriver Anna-Karin Wyndhamn.


Det har gått tio år sedan ”peak pk”, skrev Saga Cavallin nyligen i Dagens Nyheter (12/9).

För 20 år sedan läste jag en sommarkurs om internationella relationer vid Lunds universitet. Kursen var ett samarbete med University of California, så hälften av alla lärare och studenter kom från USA. På kursens första dag stod lärarna uppradade i hörsalen och presenterade sig en efter en. Amerikanerna tittade sina åhörare i ögonen och talade…

Det är ett väldigt fokus på lagstiftning och budget när man diskuterar hur regeringar sköter sig. Formellt sett är det litet underligt, eftersom lagar och budget bestäms av riksdagen, men det har förstås sina realpolitiska förklaringar.

Adam Smith reduceras ofta till ensidig marknadsdyrkare. Han var i själva verket en djupt medkännande och samhällsengagerad humanist.

Det hör inte till vanligheterna att man blir uppåt av nyheter nuförtiden, men nyheten om att regeringen tänker lyssna på de tunga remissinstanser som sågar Skolverkets förslag till ”digitaliseringsstrategi” är ett riktigt glädjebesked.


2022 var året då cancelkulturen slog igenom på bred front som debattämne i svensk offentlighet.

Många människor tycker att det är svårt med andragradsekvationer. En del tycker det är svårt med ekvationer över huvud taget. Ändå är det få – ta i trä – som skulle föreslå att vi tar bort ekvationerna ur matematiken. Ingen säger: Många har svårt att lära sig andragradsekvationer, så vi tar bort dem. Eller: De…

Mina föräldrar arbetade som folkskollärare hela sina yrkesliv, även om benämningen någon gång under årens lopp förändrades till mellanstadielärare. I jobbet gjorde de sitt bästa för att föra vidare det kunskapsgods som de hade förvärvat vid lärarseminarierna i Växjö respektive Kalmar.

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

Personer som träffade Ivan Illich på 1990-talet mötte en energisk och intagande person – beläst, språkkunnig och snabb i tanken. Hans utseende präglades av en kraftig örnnäsa och – vilket oroade besökare – en synlig tumör som växte på hans käke.

Ska det visa sig att den allmänna läskunnigheten bara var en parentes i svensk historia? Emellanåt dyker den obehagliga tanken upp och den blir inte lättare att värja sig emot.

De böcker du läser som ung kan bli en oväntad present i medelåldern.

Politiseringen av universiteten får deras fundament att förvittra. Den akademiska friheten har organiserats bort.

Att få ett helt folk läskunnigt är en långsiktig och uthållig process. I Sverige håller utvecklingen på att gå i fel riktning.

Kulturen låter sig inte vägas eller mätas. Därför bör den heller inte utsättas för sträng inordning.

En kanon är en demokratifråga och en möjlighet till djupare självförståelse. En rättighet för alla att ta del av och förstå vår rika kultur.

Läsningen är i kris. En kulturkanon skulle kunna öka ungdomars läsande och höja statusen på den humanistiska bildningen.

Jag ser kanon som ett möjligt sätt att vårda vårt gemensamma kulturarv. Men det finns många fallgropar längs vägen.

Unga som lämnar skolan har läst för lite. Kanske kan en kulturkanon ändra på den saken.

Studentföreningen Oxford Union Societys lokaler ligger mitt i stadens historiska kvarter och är fyllda av byster, böcker och boasering som inger en känsla av tradition och klass. Biblioteket med sina prerafaelitiska väggmålningar och de plyschiga salongerna är på en gång inbjudande och ståtliga. Men hjärtat utgörs ändå av debattsalen, Europas största specialbyggda lokal för träning…

Man kan fråga sig hur känsliga universitetsstudenter egentligen är nu för tiden. I Times kan man idag läsa om att brittiska universitet har börjat plocka bort studielitteratur för att skydda studenterna från “utmanande” innehåll. Man har även försett ca 1000 texter med så kallade “trigger warnings”.

Det är en händelse som ser ut som en tanke att två gruppbiografier om samma fyra brittiska kvinnliga moralfilosofer publiceras inom loppet av sex månader. Den ena biografin, av amerikanen Benjamin Lipscombe, är resultatet av ett träget arbete under tolv års tid.

Under de senaste åren har Jorge Luis Borges texter utgivits på svenska. De kompletteras av Oscar Hemers nyligen utgivna ”Borgesiana”.

Den som vill göra skolpolitisk karriär behöver ett verklighetsförankrat studiematerial.

Vissa skolor har ersatt papper och pennor med surfplattor. Skolverket vill att alla barn också i förskolan förses med digitala verktyg. Riksdagens utbildningsutskott ordnade den 24 februari i år en konferens med syftet att öka och förbättra digitaliseringen i skolan. Frågan är dock om dessa åtgärder har stöd i hjärnforskningen.

Historieämnet saknar kronologi och sammanhang i Skolverkets förslag till ämnesplan för gymnasiet. Dess många och grava brister drabbar både lärare och elever.

Hos Jane Austen skildras i romanen Northanger Abbey (1818) en beskedlig flicka som i vuxen ålder älskar att försjunka i romaner och drömma sig bort, men som i barndomen hellre utövar sport än läser, i synnerhet läroböcker. ”[O]m hon bara slapp de nyttiga, om böckerna bara innehöll mycket handling och föga eftertanke, hade hon ingenting…

Mitt första riktiga sommarjobb var på skolstyrelsens läromedelslager i Värnamo. I dess källarlokal tillbringade jag och en kamrat det mesta av ett par långa lov med att hantera skolböcker för kommande läsår. Vi tog emot leveranser från förlagen, packade upp kartongerna, stämde av mot beställningar och följesedlar, fördelade exemplaren på rektorsområden och skolor och packade…

En gång hade Centerpartiet ett bra förslag. Det fanns med i det där omsusade idéprogrammet som även innehöll tankar på att tillåta månggifte. Som tur var försvann polygamin, men tyvärr ströks även idén om att införa läroplikt istället för skolplikt. För det var ett bra förslag, ett rimligt förslag, det enda raka faktiskt. Varför skulle…

Läsandet gör oss till friare och mer utvecklade människor. När allt färre läser riskerar vi att förlora oss själva.

Skolan har övergivit sina läsningsideal. Det behövs en Nils Holgersson för vår tid.

Till och med på gymnasiet har många elever svårt att läsa och skriva. Istället för att använda ineffektiva lässtrategier borde skolan stärka elevernas ämneskunskaper.