Ensamt för Centern i den politiska mitten

Tjugo år senare har inte bara mer än hälften av väljarna försvunnit från dessa partier. Tre av de fyra partierna har även lämnat mitten. Den politiska mitten har förvandlats från bördig parlamentarisk jordmån till steniga tassemarker.

Det är en dramatisk förändring. Ett tag ville ju alla vara där. Från åren kring millennieskiftet fram till flyktingkrisen 2015 pågick en ständig förflyttning av partier­ bort från kanterna och in mot mittfältet.

Det var Socialdemokraterna som började, influerade av de brittiska (Tony Blair vann valet under parollen ”New Labour” 1997) och tyska (Gerhard Schröder vann valet under parollen ”den nya mitten” 1998) partikamraternas framgångar. Socialdemokraterna fick snart sällskap av Moderaterna som efter valet 2002 fann sig isolerade långt till höger om den övriga borgerligheten. Fredrik Reinfeldt gjorde analysen att vägen tillbaka gick via en rejäl omprövning av den gamla politiken, vilket blev starten för ”Nya moderaterna”.

Parallellt påbörjade Miljöpartiet den klassiska gröna resan från fundis till reales, medan Krist­demokraterna under Göran Hägglund kompromissade bort det mesta av det värdekonservativa gods som alltid burits av partiet. Systematiskt slipades de vassa kanterna bort i jakten på ­mittenväljare.

Vi vet hur det gick. Tomrummet till höger blev så stort att Sverigedemokraterna ostört kunde skörda frukterna av sin egen förvandlingsresa från anstötligt extremistparti till vanliga högerpopulister av skandinaviskt snitt. Plötsligt fann de sig ensamma, inte bara i rollen som sanningssägare utan också som försvarare av traditionella borgerliga ståndpunkter.

De etablerade partierna drog dock den motsatta slutsatsen. Ju mer SD växte, desto starkare blev rörelsen mot mitten. Alliansregeringen sökte migrationspolitiskt stöd hos Miljöpartiet, som i sin tur jagade liberala väljare. Därpå följde Decemberöverenskommelsen, som vann sex partiers gillande med det uttalade syftet att exkludera Sverigedemokraterna. Efter 2018 års val fick vi sedan ett Januariavtal som jämställde SD med Vänsterpartiet och sökte förankra Socialdemokraterna i ett ständigt kompromissande med mitten.

Men även detta projekt sprack. När Sverige går till val i september 2022 är det återigen med ett vänster- och ett högerblock.

Kvar står Centerpartiet som ensam bärare av en mittenidentitet. Men drömmen om ”den breda mitten” riskerar att innebära slutet för Annie Lööfs politiska liv, konstaterar Mats Bergstrand i Axess nr 1/2022. I jakten på att isolera Sverige­demokraterna har Lööf satt igång så stora förskjutningar av det partipolitiska landskapet att Centerpartiet mycket väl kan finna sig helt utan inflytande de kommande åren. Räknas Centerpartiet bort från vänsterblocket kommer högerblocket med all sannolikhet att vinna. Räknas Centerpartiet in i vänsterblocket har de själva bidragit till att återuppväcka blockpolitiken.

Men hade Annie Lööf kunnat förhindra detta? Berg­strand menar att Centerpartiet borde ha valt att stödja en alliansregering och helt enkelt testa förutsättningarna för att förhandla igenom liberal politik med SD. Istället punkterade man hela projektet på förhand vilket knuffade Moderaterna i knäet på Jimmie Åkesson.

Och värre kommer det att bli. Bergstrand är tillräckligt luttrad för att se runt hörn och där väntar förr eller senare ett konstruktivt samarbete mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Såklart. För sossarna kommer maktambitionerna alltid att trumfa idealistiska utfästelser.

Så vad ska en stackars centerpartist göra? Med vanlig matematisk logik borde det bästa vara att stå kvar. Väljarna är sällan lika polariserade som partierna, det kommer alltid att finnas en hygglig efterfrågan på ett mittemellanalternativ.

Problemet är att mittenpositionen bara utgör en styrka om man förmår samarbeta. Centerns vägran att samarbeta med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, i kombination med att man sakpolitiskt inte uppfattas vara alls särskilt mycket av ett mittenparti, skapar en för väljarna svårbegriplig kombination. Det lär förbli ensamt i mitten ett tag till.