Monarken som räddade kronan

Älmeberg har varit journalist i fyrtio år, på SVT och SR, och det anmärkningsvärda med det är väl att han trots sin historia lyckas visa ett genuint intresse för monarkin som institution, och för en kunglighet som person.

Och det är lika bra att säga det direkt – detta är ett stycke kalenderbiteri. Jag har lärt mig att det är mer positivt att skriva Och, än att välja Men. Fast egentligen är det väl men jag menar. För det är inte varje dag en bok om en svensk regent anmäler sin närvaro, det var mer än tjugo år sen gamle kungen tillägnades en bok. När så sker är det naturligt att det hos intresserade läsare finns ett uppdämt behov. Och vår monarki är en del av den historia som en svensk allmänhet visar ett allt större intresse.

Men detta är en bok som tar ett alltför stort grepp för att bli det porträtt av en monark som titeln utlovar. Visst är samhälleliga och politiska strömningar en del av den verklighet som möjliggör eller förhindrar monarkier, men i denna ambitiösa bok blir svepen över världen ibland så hisnande att läsaren hinner bli verkligt nervös inför hur texten ska kunna landa i Gustaf VI Adolf igen. Det gör den, genom halsbrytande kast där personliga detaljer plötsligt avlöser krig i avlägsna världsdelar

Det är meningslöst att önska sig en annan bok än den man verkligen håller i handen. Författarens invändning anmäler sig direkt – skriv den själv då.

Men det korta svaret på titelns utlovade konflikt är: Gustaf VI Adolf var en aktiv kronprins som övergick till att bli en ansvarstagande regent. Hans familj var delad i tyskvänliga och anglofiler, och han tillhörde själv den andra gruppen och gifte sig två gånger med engelskor. Han lyckades så väl att utmejsla en kunglig roll anpassad till tiden, alla kungligheters generalproblem, att han blev folkkär. Och ja, på det sättet räddade han monarkin, med stöd av den socialdemokratiske statsministern Tage Erlander. Erlander var till en början skeptisk mot kronprinsen men såg sedan att i ett tänkt val skulle kungen väljas av det svenska folket. ”Medborgarna är mycket nöjda med kungens sätt att sköta sina uppgifter. Sannolikt skulle han som president kunna betyda ännu mer för landet.” Bättre betyg kan det vara svårt att få av en ledande socialdemokrat. Så ja, Gustaf VI Adolf tog den svenska monarkin in i sin tid. Den som vill veta hur, och väldigt mycket annat, ska absolut läsa den här boken.