
Vi har aldrig varit så fjärmade från skogen – och samtidigt idealiserat den så mycket som vi gör idag.

Konstpubliken minns numera ingenting särskilt vid åsynen av en aldrig så välmålad morkulla på drag, eller alfågelflock i havsbandet.

Den som inte har tillräckligt med spänning i tillvaron, eller som behöver utveckla sitt tålamod, kan boka en tågbiljett och bejaka det oförutsägbara i tillvaron. För regelbundna resenärer på tågspåren genom Sverige är jag övertygad om att bettskenan behöver sitta på sin plats även på dagtid.

Människan och hunden har haft en kärlekshistoria sedan urminnes tider.

Paris sägs ha högst andel hundar av alla städer i världen, med en hund runt varje gathörn och hela 300 000 pälsklädda kamrater som går på trottoarerna. Trots detta är staden långt ifrån någon hundens paradis.

Djurrättsaktivister vill ge djur juridiska rättigheter. Men bara människan kan tänka i moraliska termer och skilja mellan gott och ont.

Varför jagas valar och delfiner fortfarande på Färöarna? Det frågar sig Christian Blenker, ARD:s korrespondent för Skandinavien, som rest dit för att undersöka saken. För den tyska tv-kanalen ARD har han gjort en djupdykande dokumentär. Kan man förstå båda sidors argument när det kommer till valjakt?

Efter debuten med Ålevangeliet, som gjorde världssensation med översättningar till 35 språk, tar Patrik Svensson det säkra för det osäkra och stannar i sitt våta element med uppföljaren Den lodande människan. Havet, djupet och nyfikenheten.
Dödliga skjutningar och handfallna domstolar inför kriminella gäng. Det är verkligheten i kampen för att skydda världens noshörningar, skriver Emil Uddhammar.

Under hela mitt liv har platser och byggnader talat till mig. Sedan tidiga år har jag uppfattat att jag känner av stämningar på ett sätt som nästan får händelser och personer i det förflutna att träda fram.

En kall januarinatt för över femton år sedan tog jag taxi ut till det gamla slakthusområdet söder om Stockholm. Jag skulle hämta en fågel, som hade transporterats dit i en lastbil.

Vad ger du dig själv för chanser i ett slagsmål med en örn? Frågan låter sig ställas. Åtminstone om man får tro undersökningsföretaget YouGov som har tillfrågat några tusen amerikaner och några tusen britter hur de bedömer sina chanser i en fajt med olika mer eller mindre skräckinjagande djur. Från råtta och huskatt till krokodil…

År när vintern slår till på allvar tenderar mina morgnar att bli stressigare än annars. Redan när jag vaknar börjar jag gå igenom momenten och försöka minnas vilken förning som finns hemma. Det är fågelmatningen jag tänker på.

Det finns en minnesvärd scen i Werner Herzogs dokumentär Mein leibster feind om hans vän, fiende och samarbetspartner Klaus Kinski.

“I längden spelar det ingen roll hur många konserver du har utan hur väl du känner din granne”. Det är en välkänd sanning i seriösare prepper- och beredskapskretsar. När krisen kommer gäller det att hålla ihop och samarbeta. “The lone wolf dies but the pack survives” om man så vill. Den här idén verkar ironiskt…

Djurlivet är rikt i kända författares liv och verk. William Faulkner hade flera jakthundar under sin livstid medan Iris Murdochs hade katt.

Nu pågår den svenska jaktsäsongen, vilket är betydelsefullt i ett land med cirka 300 000 jägare. Själv minns jag känslorna efter att ha fällt mitt första vilt, en blandning av allvar, lättnad och tacksamhet.

Insekter föder fiskar och djur. Snart står mjölmaskar och bönsyrsor även på vår meny.

Det brukar sägas att Adolf Hitler var djurvän. Hans diet har ibland betraktats som ett utslag av hans ömmande för djuren. Tillåt mig tvivla.

Utmaningarna är många och stora för Afrikas viltvård. Men med ökad digitalisering kan tjuvjakt förhindras. Ett internationellt projekt där Linköpings universitet deltar visar att tekniska lösningar kan nå framgång.
Jag har ett rikt inre liv. Jag kan ha ont, jag kan drömma, jag kan luras, jag kan skämmas. Jag är övertygad om att samma sak gäller för alla människor. Men vad gäller om djuren? Kan en häst skämmas? Kan en kråka luras? Kan en fisk ha ont? Kan en bläckfisk drömma?
Anna Schytt, geolog och mångårig vetenskapsjournalist, har skrivit en annorlunda variant av den populära genren ”pappabiografi” titulerad Med känsla för is (Fri Tanke Förlag, 2018). Där skönlitterära författare ofta repar upp familjens trassliga väv av kärlek, hat och medberoende skriver Schytt istället en faktabok om sin far Valter Schytt (1919–1985), den unge geografen som for…

I mitten av 1800-talet fick den brittiska Franklinexpeditionen uppdraget att finna Nordvästpassagen. Men den förliste och ingen i besättningen överlevde. Vad som egentligen hände är en fråga som fortfarande fängslar.

Varje veckoslut besöker jag min lokala fiskaffär för att inhandla deras utmärkta varor av skilda slag. Ofta blir fiskaffären också platsen där en rad stimulerande samtal om tillvaron utspelar sig. Som nyligen, då kräftsäsongen var i full gång och doften av krondill mötte mig när jag sköt upp dörren.
Det finns praktiskt taget inte någon plats på jorden som inte direkt eller indirekt påverkas av mänskliga aktiviteter. Det sägs att vi lever i antropocen, människans epok, med minskad biodiversitet som följd.