
Vi har aldrig varit så fjärmade från skogen – och samtidigt idealiserat den så mycket som vi gör idag.

Konstpubliken minns numera ingenting särskilt vid åsynen av en aldrig så välmålad morkulla på drag, eller alfågelflock i havsbandet.

Den som inte har tillräckligt med spänning i tillvaron, eller som behöver utveckla sitt tålamod, kan boka en tågbiljett och bejaka det oförutsägbara i tillvaron. För regelbundna resenärer på tågspåren genom Sverige är jag övertygad om att bettskenan behöver sitta på sin plats även på dagtid.

Människan och hunden har haft en kärlekshistoria sedan urminnes tider.

Paris sägs ha högst andel hundar av alla städer i världen, med en hund runt varje gathörn och hela 300 000 pälsklädda kamrater som går på trottoarerna. Trots detta är staden långt ifrån någon hundens paradis.

Djurrättsaktivister vill ge djur juridiska rättigheter. Men bara människan kan tänka i moraliska termer och skilja mellan gott och ont.

Varför jagas valar och delfiner fortfarande på Färöarna? Det frågar sig Christian Blenker, ARD:s korrespondent för Skandinavien, som rest dit för att undersöka saken. För den tyska tv-kanalen ARD har han gjort en djupdykande dokumentär. Kan man förstå båda sidors argument när det kommer till valjakt?

Efter debuten med Ålevangeliet, som gjorde världssensation med översättningar till 35 språk, tar Patrik Svensson det säkra för det osäkra och stannar i sitt våta element med uppföljaren Den lodande människan. Havet, djupet och nyfikenheten.
Dödliga skjutningar och handfallna domstolar inför kriminella gäng. Det är verkligheten i kampen för att skydda världens noshörningar, skriver Emil Uddhammar.

Under hela mitt liv har platser och byggnader talat till mig. Sedan tidiga år har jag uppfattat att jag känner av stämningar på ett sätt som nästan får händelser och personer i det förflutna att träda fram.

En kall januarinatt för över femton år sedan tog jag taxi ut till det gamla slakthusområdet söder om Stockholm. Jag skulle hämta en fågel, som hade transporterats dit i en lastbil.

Vad ger du dig själv för chanser i ett slagsmål med en örn? Frågan låter sig ställas. Åtminstone om man får tro undersökningsföretaget YouGov som har tillfrågat några tusen amerikaner och några tusen britter hur de bedömer sina chanser i en fajt med olika mer eller mindre skräckinjagande djur. Från råtta och huskatt till krokodil…

År när vintern slår till på allvar tenderar mina morgnar att bli stressigare än annars. Redan när jag vaknar börjar jag gå igenom momenten och försöka minnas vilken förning som finns hemma. Det är fågelmatningen jag tänker på.

Det finns en minnesvärd scen i Werner Herzogs dokumentär Mein leibster feind om hans vän, fiende och samarbetspartner Klaus Kinski.

“I längden spelar det ingen roll hur många konserver du har utan hur väl du känner din granne”. Det är en välkänd sanning i seriösare prepper- och beredskapskretsar. När krisen kommer gäller det att hålla ihop och samarbeta. “The lone wolf dies but the pack survives” om man så vill. Den här idén verkar ironiskt…

Djurlivet är rikt i kända författares liv och verk. William Faulkner hade flera jakthundar under sin livstid medan Iris Murdochs hade katt.

Nu pågår den svenska jaktsäsongen, vilket är betydelsefullt i ett land med cirka 300 000 jägare. Själv minns jag känslorna efter att ha fällt mitt första vilt, en blandning av allvar, lättnad och tacksamhet.

Insekter föder fiskar och djur. Snart står mjölmaskar och bönsyrsor även på vår meny.

Det brukar sägas att Adolf Hitler var djurvän. Hans diet har ibland betraktats som ett utslag av hans ömmande för djuren. Tillåt mig tvivla.

Utmaningarna är många och stora för Afrikas viltvård. Men med ökad digitalisering kan tjuvjakt förhindras. Ett internationellt projekt där Linköpings universitet deltar visar att tekniska lösningar kan nå framgång.
Jag har ett rikt inre liv. Jag kan ha ont, jag kan drömma, jag kan luras, jag kan skämmas. Jag är övertygad om att samma sak gäller för alla människor. Men vad gäller om djuren? Kan en häst skämmas? Kan en kråka luras? Kan en fisk ha ont? Kan en bläckfisk drömma?
Anna Schytt, geolog och mångårig vetenskapsjournalist, har skrivit en annorlunda variant av den populära genren ”pappabiografi” titulerad Med känsla för is (Fri Tanke Förlag, 2018). Där skönlitterära författare ofta repar upp familjens trassliga väv av kärlek, hat och medberoende skriver Schytt istället en faktabok om sin far Valter Schytt (1919–1985), den unge geografen som for…

I mitten av 1800-talet fick den brittiska Franklinexpeditionen uppdraget att finna Nordvästpassagen. Men den förliste och ingen i besättningen överlevde. Vad som egentligen hände är en fråga som fortfarande fängslar.

Varje veckoslut besöker jag min lokala fiskaffär för att inhandla deras utmärkta varor av skilda slag. Ofta blir fiskaffären också platsen där en rad stimulerande samtal om tillvaron utspelar sig. Som nyligen, då kräftsäsongen var i full gång och doften av krondill mötte mig när jag sköt upp dörren.
Det finns praktiskt taget inte någon plats på jorden som inte direkt eller indirekt påverkas av mänskliga aktiviteter. Det sägs att vi lever i antropocen, människans epok, med minskad biodiversitet som följd.

Kannibalism – visst är väl det ett ord som mer än de flesta framkallar rysningar hos oss alla! Nej, kanske inte hos riktigt alla, för hör här vad Johannes har att säga i sitt sjätte kapitel:
I en upplyst värld har mörkret blivit en bristvara. Det är dags att åter sätta värde på och vistas i nattens mörker och stillhet.

Att bevara de vilda djuren är en mänsklig plikt. Men vad krävs? Vi kan lära oss av både framgångar och bakslag.

Vi bevarar naturen genom att använda mindre av den. Därför måste vi omfamna den moderna teknologin.

Samtidigt som människorna blir fler och tränger tillbaka djuren alltmer blir vår bild av dem alltmer romantisk och orealistisk.

En bok om trädens ”hemliga liv” toppar månad efter månad bästsäljarlistan i Tyskland. Har sedan den kom ut förra året sålt i 400 000 tyskspråkiga exemplar – de schweiziska och österrikiska marknaderna inräknade. Hur kommer det sig?

Intresset för Färöarnas ballader har ökat på senare år, men mest uppmärksamhet får valjakten i området.
Den 16 juli 1936 är John Maynard Keynes på auktion i London. Keynes är inte bara den berömde nationalekonomen, inflytelserik rådgivare till den engelska regeringen etcetera, utan också en hängiven samlare av äldre böcker.

Att människan är en art bland alla andra och hör hemma bland primaterna insåg redan Carl von Linné, och att vi har utvecklat våra specifika egenskaper genom naturligt urval var kristallklart för Charles Darwin.

En tilltagande urbanisering ger vilda djur och växter fler områden att etablera sig på. Men rörelsen mot återförvildning väcker frågor om vad vi menar med natur.

When Claude Monet painted his first wife, Camille, on her deathbed, he broke with the convention of how death should be represented, as an object of contemplation and belief in the hereafter. Instead, he relied on his painting as a way to deal with his grief from a non-denominational standpoint.

Globaliseringen och befolkningsökningen har förvärrat konflikten mellan människa och djur. Det avspeglas i den ökande illegala handeln i vilda djur, vilken drivs av stigande efterfrågan i Sydöstasien och av nyrika kineser i synnerhet. Samtidigt har en ny sorts ekoturism uppstått som kan bidra till en möjlig hållbar lösning, rapporterar Eva Sohlman från Kenya – ett…
Med sin bok Sociobiology (1975) blev Harvardprofessorn Edward O Wilson en av banbrytarna och vägvisarna för den evolutionärt inriktade beteendeforskningen. Även om myror är både hans passion och huvudsakliga forskningsobjekt gav han i denna bok en lysande översikt av socialt beteende från myrornas stack till människornas stad.

Johan Hakelius funderar över tecken i tiden.

Johan Hakelius funderar över tecken i tiden.
DJUR OCH NATUR PÅ SKOLPLANSCHER Jens Wahlstedt Prisma 2008
Att allt fler väljer vegetarianism är inte resultatet av en större respekt för djuren, utan en följd av den moderna människans ökade alienation från sin omgivning.
FORSKNING: Det amerikanska militärforskningsorganet Darpa vill utveckla metoder för att fjärrstyra insekters rörelsemönster. Man menar att det är lika naturligt att styra insekter som att tygla hästar.