
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Korruption genomsyrar det italienska samhället. För första gången tycks det finnas en politisk vilja att göra något åt den.

I år utdelas för första gången ett Nobelpris i ett naturvetenskapligt ämne till en kinesisk forskare baserad i Kina. Mitt under kulturrevolutionen fick Tu Youyou det topphemliga uppdraget i sin militära forskningsenhet att leta rätt på ett botemedel mot malaria, som drabbat kinesiska soldater i Vietnamkriget.
I den postdigitala tiden förtunnas den gemensamma offentligheten alltmer. Utmaningen för kulturen är att skapa och förvalta värden så att vi bättre klarar av de samhälleliga förändringarna.

Risken är stor att det gamla fasas ut, samtidigt som det nya inte kan få plats. Kvar i kulturen blir det medelmåttiga.
År 1979 intervjuades Olof Lagercrantz i tidskriften FiB/Kulturfront. Lagercrantz, som hade varit chefredaktör för Dagens Nyheter men nu var pensionerad, gick till angrepp mot några kulturpersonligheter som han ansåg vara överskattade: Dag Hammarskjöld, Ingmar Bergman, Evert Taube och Astrid Lindgren.