
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Utbyggd högskola har blivit politikens motsvarighet till Doctor Sloan’s liniment, som ska lindra varje upptänklig samhällelig krämpa, och i förhållande till de stora kostnaderna och de ännu större förväntningarna är detta förbluffande lite diskuterat. Alla gillar mer utbildning, och ju mer utbildning, desto bättre. Eller?

Mauricio Rojas har varit i Caracas för att fira tjugofemårsminnet av Murens fall och skriver i Axess nr 1/2015 om hur chavismen är på nedgång i ett Venezuela efter åratal av misshushållning och ett snabbt fallande oljepris. För Venezuelas del är festen än en gång slut. Risken för en militärkupp är uppenbar. Peter Landelius skriver…

Albanien ser EU som vägen ur fattigdom och korruption. Men först måste människor börja våga känna förtroende för varandra.
Utan en muta blir ingenting gjort i Tanzania. Och mest tjänar det politiska systemet på korruptionen.

Finansminister Magdalena Andersson varnar: tillväxttakten revideras ned, arbetslösheten förblir hög och statens finanser går back. Vad vi ser är en svag internationell utveckling som hämmar exportefterfrågan och skapar underskott i statens budget.
Den akademiska professionen råder inte längre över sitt yrke. Lärarnas och forskarnas allt mer kringskurna frihet har reducerat deras auktoritet.