
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Hur blir samhället när allt sköts bättre och billigare av maskiner? Det är den stora utmaningen som varken ingenjörer eller humanister tar sig an.
Digitaliseringen följs av strukturell arbetslöshet. Kommer medborgarlön att ge frihet åt världens löneslavar?

I det visionära tänkandet snävas framtiden in och det komplexa förenklas. Alternativen förpassas till periferin och vi får tunnelseende.
Ny teknik tenderar att ses som god. Men med en okritisk hållning riskerar vi att bortse från dess brister och tillkortakommanden.

Morgondagens teknik kräver andra skattebaser och andra sätt att finansiera välfärden. Lyckligtvis ter sig detta inte alls omöjligt.

Epoken Hugo Chávez har förvandlat Venezuela till oigenkännlighet. Polariseringen är nu total, en dialog mellan anhängare och motståndare till den förre presidenten är inte längre möjlig.