
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Ett av världens fattigaste och mest slutna länder har börjat öppna sig mot omvärlden. Frågan är när Burmas militärer släpper ifrån sig makten.
EURON, SOM SKULLE föra länderna närmare varandra, har blivit en källa till bitter konflikt. Den tyske sociologen och författaren Ulrich Beck menar att de hårdföra åtgärderna för att rädda den gemensamma valutan håller på att upplösa den europeiska demokratin.
Uppfattningen att byteshandeln ersattes av pengar är utbredd, men felaktig. Först utvecklades system för kredit, sedan för skuld och till sist för pengar.
Europa måste försvara den gemensamma valutan, annars är risken för splittring överhängande. Eurozonens banker behöver samordnas centralt.
Den nyliberala finanspolitiken har gjort att regeringarna inte längre känner sig tvingade att värna livsvillkoren för sina befolkningar. Därmed har eurokrisen förvandlats till en etisk förtroendekris som hotar det demokratiska samhällets grundläggande rättviseprinciper.

Femtio års biståndspolitik har gett få förbättringar. Fortfarande stöds odemokratiska regimer, samtidigt som regeringen medger att det är svårt att se effekterna av de svenska insatserna.