
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Greklands ekonomiska kris har sin grund i medborgarnas svaga förtroende för de demokratiska institutionerna. Men utan en fungerande statsförvaltning kan inte korruptionen bekämpas, påpekar Johan Lundberg.
Svenska myndigheter ägnar sig alltmer åt opinionsbildning och propaganda. Samhällsdebatten fl yttas till en byråkratisk elit, skriver Jacob Rennerfelt.
Theodore Dalrymple om en kris som inte syns.
I jämförelse med en byrådirektör har Fredrik Sjöberg alltid varit fri som en fågel, men lika fullt sårbar, med allt vad det inneburit av oro och försiktighet. Men så, en vacker dag, förändrades allt.

Den amerikanske sociologen Charles Murray är för evigt förknippad med den kontroversiella boken om intelligens, The Bell Curve. Han försvarar fortfarande sina teser men anser att betydelsen av skillnaden i uppmätt IQ har överdrivits. Det viktiga är att behandla människor utifrån vilka de är, snarare än vilken grupp de tillhör.