
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

I Europa är en aggressiv och stundtals direkt nyfascistisk nationalism på frammarsch. Över hela kontinenten har partier med denna profil vuxit sig så starka att de numera ofta är det näst största eller till och med det största partiet.

I fem år har Brasilien skakats av en ekonomisk och politisk kris. Inför presidentvalet präglas situationen av uppgivenhet och osäkerhet.
Den som söker djupare samband som förklarar det accelererande informationssamhället hittar snabbt Moores lag. Lagen uppkallades efter Gordon Moore, en av grundarna av Intel, och var i sin ursprungliga formulering en ganska teknisk observation om hur antalet transistorer på en integrerad krets fördubblas.

Dagens betygssystem är subjektivt och orättvist. Men med en ändrad kunskapssyn kan kunskaper mätas och betyg på objektiva kriterier sättas.

Vi förväxlar kognitiv förmåga med mänskligt värde och mänskliga bidrag i allmänhet. Det rubbar jämvikten i samhället och alienerar miljoner människor.

Frankrikes president har snabbt blivit den moderna liberalismens poster boy. Hans reformarbete ger resultat, motståndet är svagare än befarat. Men hur förklara fenomenet Macron? Mats Fält och Jonas Elvander granskar honom från olika håll genom reportage och biografier.