
Varför gråter människor? Eric Cullhed söker svaret hos framstående tänkare och forskare.

Kring förra sekelskiftet utbröt en infekterad strid om matematikens grunder. En ny bok skildrar konflikten som en mänsklig passionshistoria kantad av samhällskonflikter och politik.

Vad i hjärnan är det egentligen som ger upphov till medvetandet? Många hoppas på en vetenskaplig förklaring, men försöken landar påfallande ofta i psykedelika.

Den judiske tänkaren Maimonides har fått stort inflytande för sin uppfattning att vanliga människor behöver en primitiv gudsbild, trots att den inte överensstämmer med sanningen.

Den franske filosofen Gilles Deleuze fokuserade på det sinnliga, konkreta och speciella. Skillnader var intressantare än likhet. Nu finns hans sena universitetsseminarier utgivna i bokform.

Det finns en sista gång för allt, på gott och ont. Med utgångspunkt i Östtysklands fall reflekterar Jenny Erpenbeck över försvinnandets betydelse.

Många oroas av sjunkande födslotal. Filosofen Olivier Rey pekar i en ny bok på det moderna samhällets bristande barnvänlighet som en orsak.

Jean-Jacques Rousseau har påverkat framstående svenskar från Gustav III till Ellen Key. Marianne Molander Beyer har skrivit en tankeväckande ny bok om filosofen.

Den avslutande delen av Svante Nordins filosofihistoria behandlar antikens och medeltidens tänkande – där den västerländska filosofin tog sin början.

Upplysningsmän, modernister och postmodernister har alla trott sig göra något radikalt. I själva verket har de bara följt västvärldens äldsta tradition.

Stoicismen är en lära som passar på 2000-talet. Risken är dock att den blir alltför nutidsanpassad, menar Blanche Sande.


I det antika Grekland var ett lyckligt liv lika med ett dygdigt liv. Men för grekerna betydde dygd olika saker vid olika tillfällen.

Hjälp dina medmänniskor och försök skapa en bättre värld, men var samtidigt på din vakt mot ondskan. Denna ständiga balansakt är kärnan i judendomen.

Enligt kristendomen är livet en väg och har ett mål. Målet är att söka Guds vilja och att förenas med Gud.

Gud har gett människan ansvaret för sin skapelse. Att förvalta den är fundamentalt för meningen med livet enligt islam.

Med dagens stegrande klimatkris och geopolitiska svängningar kan man behöva tillflykt till något bortom det jordiska – vilket dokumentärserien ”Familjen Nerdrum” erbjuder.

Idén om parallella universum har gått från spekulation till att vara en central del av modern fysik. Men multiversum verkar också skapa en teoretisk återvändsgränd.

Avfallshantering är en affektiv affär – men den offentliga papperskorgen är ännu fredad från känslostormarna.

Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” och Nobelpristagaren Pär Lagerkvists ”Dvärgen” ställer de nödvändiga livsfrågorna – om både ljus och mörker.

En svensk kanon är inte fullständig utan Tove Janssons ”Pappan och havet”.

I dagens värld lämnas inget utrymme för det livsomvälvande – vilket får ödesdigra konsekvenser.

Historiens maktkamper och politiska spel ligger närmre vår moderna tid än vad man skulle tro – dagens populister följer samma mönster som forntidens oborstade nomader.

Nutiden borde vara tämligen enkel att satirisera – så varför denna torka?

Den omtalade psykologen och ”mansgurun” Jordan B Peterson tycks ha ett komplicerat förhållande till Gud. Jonathan Norström har läst ”We Who Wrestle with God” – där de stora frågorna inte får några entydiga svar.

En ensam anteckningsbok kan tyckas obetydlig i sig, men det skrivna ordet har varit historiskt avgörande för vår utveckling. Boken ”The Notebook. A History of Thinking on Paper” är en kulturhistorisk bedrift om betydelsen av att tänka på papper.

Moralväktare har censurerat litteratur i alla tider, allt beroende på vad som för stunden anses skadligt eller förkastligt. Melanie Möllers ”Der entmündigte Leser” är en uppmaning att inte underskatta den vanlige läsaren.

Beväpnade med nya termer kan vi bättre förstå vårt eget och våra medmänniskors agerande – som inte alltid är särskilt rationellt.

Sömnlöshet har inspirerat till både konstnärliga verk och facklitteratur. Henrik Nilsson har läst några aktuella böcker.

Att stå upp för någon i nöd är moraliskt riktigt. Men en rättfärdig stat kan inte tvinga sina medborgare att ha civilkurage.