
För drygt 30 år sedan satte fastighetsmagnaten Seymour Durst upp en ”skuldklocka” på Sjätte avenyn i New York, inte långt från Times Square. Med hjälp av ett rullande räkneverk illustrerade denna National Debt Clock hur USA:s statsskuld sköt i höjden och hur mycket den motsvarade per familj.

Ibland blir det väldigt dyrt och ibland går det väldigt snett. Men utan misslyckanden, inget framåtskridande.
I temat om professionernas nedgång i marsnumret av Axess framskymtade en faktor som nog kunde belysas närmare.

Något har förändrats i vår syn på finansiell skuld. Är begreppen skuld och skyldig på väg att kopplas isär?

Om de bara inte hade haft så förbannat bråttom, tänker jag. Kanske hade det kunnat gå bättre då – eller var det dömt att gå som det gick?

Öppet för business. Foto: Wikimedia Commons. Finansinspektionens rekordbot på fyra miljarder kronor mot Swedbank skulle under normala omständigheter toppa nyhetsrapporteringen. Nu gör den inte det av uppenbara skäl. Likväl är det en av de största bankskandalerna i svensk historieskrivning vars efterspel vi nu bevittnar. Mellan åren 2014–2019 har misstänkta transaktioner till ett värde av 390…
Vad är pengar? Det är en fråga som vilken femåring som helst kan besvara. Det är samtidigt en fråga som vilken femtioåring som helst knappast kan besvara fullödigt.
Jag vet att det är ohövligt av en utlänning att tala om för svenska folket hur de ska handskas med sina politiker. Men läget är akut. Så med risk för att verka förmäten: Får jag be er att sätta dem i fängelse? Deras inflytande över resten av världen har varit katastrofalt.
Den nyliberala finanspolitiken har gjort att regeringarna inte längre känner sig tvingade att värna livsvillkoren för sina befolkningar. Därmed har eurokrisen förvandlats till en etisk förtroendekris som hotar det demokratiska samhällets grundläggande rättviseprinciper.
Ekonomisk frihet må vara en gammal, impopulär doktrin, men man behöver debattera den om och om igen, eftersom fixarna vägrar lära sig av historien.
Riksgäldens chef betraktar den ekonomiska krisen med förskräckelse. Europa får betala priset för att inte ha lärt sig av tidigare misstag, säger han till Mats Wiklund.
För att förklara den ekonomiska krisen som en ideologisk konflikt ställs ofta Keynes mot Hayek. Sanningen är att de båda anpassade sig när verkligheten förändrades. Det borde vi också göra, skriver Fredrik Erixon.