
Många domar av stor betydelse kommer i närtid att avkunnas av USA:s högsta domstol. Två kvinnliga ledamöter, Ketanji Brown Jackson och Amy Coney Barrett, har utkommit med varsin bok.

Den polisreform som genomfördes på 2010-talet fick främst negativa konsekvenser, enligt Hanne Kjöller.

Efter en lång karriär som jurist och ämbetsman kommer Hans-Gunnar Axberger ut med en romantrilogi om svenskt rättsliv under ett sekel. Katarina Barrling samtalar med honom om katastrofer, rättsrådsberusning och vår nationella oförmåga att lära av historien.

I somras kom äntligen utredningen som föreslår skärpta lagar mot korruptionsbrott. Men det kommer inte att räcka. Korruptionen genomsyrar det svenska samhället.

Trots att den undergräver samhällsutvecklingen och länder globalt, var intresset svalt för korruption bland forskarna fram till nittiotalet.


Petra Östergren svarar på Katarina Barrlings artikel i Axess nr 2/2025. Därpå följer Barrlings slutreplik.

Avvägda dygder ger bättre avkastning för samhället än ensidigt civilkurage. Widar Andersson kommenterar temat i Axess nummer 1/2025.

Regeringens abortutredning ska öka tillgängligheten. Men detta är en abortlag för friska, välmående och autonoma medelklasskvinnor som vet exakt vad de vill, och verklighetsbeskrivningen är kontraintuitiv.

Den tidigare så ansedda människorättsorganisationen har övergett sina ideal och ideologiserats, skriver Bengt G Nilsson.


Vid en uppmärksammad rättegång i Tennessee 1925 dömdes en lärare för att ha undervisat om Darwins utvecklingslära, skriver Erik W. Larsson.

Sverige genomgår just nu en förändring när det gäller normerna som reglerar civilkurage och villigheten att vittna. Rättsstatens auktoritet undergrävs av kriminellas hot om vedergällning.

Att stå upp för någon i nöd är moraliskt riktigt. Men en rättfärdig stat kan inte tvinga sina medborgare att ha civilkurage.

En busschaufför stod på sig när en passagerare betedde sig illa. Men majoriteten av oss tittade bort.


Perspektivrik och saklig – Lars Åberg har läst Jenny Strindlövs ”Romani kris. Parallella rättegångar i Sverige”.

Den som till äventyrs trott att gungorna skulle vara fredade från samtidens byråkrati får tro om.


Slagsmål uppstod mellan mellan vänsterpartisten Kristofer Lundberg och journalisten Joakim Lamotte under en propalestinsk demonstration tidigare i höst.

Rättegången mot Lundin Oil är den största och mest omfattande i svensk rättshistoria. Bakgrunden till åtalet är spännande som en thriller, skriver Bengt G Nilsson.


För tolv år sedan hände något på gatorna i huvudstaden. Som över en natt satt det plötsligt tiggare i varje kvarter, utanför livsmedelsbutiker och tunnelbanestationer. Jag minns den vintern som mycket kall.

Pehr Granqvists dom mot akademin är hård när han skriver att ”det stora flertalet svenska akademiker” har hjälpt till med att undergräva den akademiska friheten (Axess nr 1/2024). Är han orättvis? Överdriver han?

Med ojämna mellanrum avslöjas att svenska nämndemän har uppträtt olämpligt eller obegripligt i våra domstolar. De har gjort politiska, ideologiska eller till och med religiösa bedömningar.

Årets amerikanska presidentval ser i skrivande stund ut att bli en upprepning av det 2020; samma uppsättning kandidater som då, fast nu fyra år äldre och i den sittande president Bidens fall betydligt skröpligare.

I en ny bok jämför Arne Jarrick lagarna under olika epoker, skriver Gunnar Wetterberg.

Få saker är mer avgörande för vår idé om människan än föreställningen om hennes fria vilja.

Med en ny lag vill det regerande spanska socialistpartiet dölja republikens grymheter och massmord under inbördeskriget. Avsikten är att skaffa sig monopol på sanningen om kriget, skriver Nathan Shachar.

I år är det femtio år sedan Sverige fick en ny grundlag. I andra länder firas sådant som en del av nationens födelse, återfödelse eller befrielse. Det svenska firandet av Regeringsformen lär bli mer återhållet. Vår grundlag har ungefär samma status som stadgan i en hyggligt välfungerande bostadsrättsförening. Med kungen som hedersordförande.


Allt är bättre i Finland. Det vet vi sedan gammalt. Så varför inte erkänna att vi borde ha deras trosfridslag också? Halvt på skämt, men halvt inte. Ingen av skribenterna i Axess tema om yttrandefrihet (nr 8/23) ägnar det i alla fall en tanke.

När riksdagen godkände regeringsformen rådde enighet om att sätta parlamentet i centrum för folkviljan. Men gradvis har en maktförskjutning ägt rum till förmån för domstolarna, skriver Tommy Möller.

För fyra decennier sedan skrev jag en bok om den tidens hjärnforskning.

Malte har fyra föräldrar, en pappa och tre mammor. Hela familjen bor tillsammans i kollektiv. Ylva hade egentligen inte tänkt att skaffa barn, men sedan ställdes frågan där i kollektivet, om de ändå inte skulle ha ett barn.

Trots det stora intresset för USA har svenska medier och skribenter djupa kunskapsluckor om dess ekonomi och politiska system. Detta är ett land med stora variationer, skriver Anders Johnson.

I fria samhällen finns ett stort fält där man får men inte måste, och där man får men inte bör. Samtalet om moral och dygder behöver därför alltid hållas levande.

Svensk tryck- och yttrandefrihet har en lång och stolt tradition. Men den har inte alltid stått pall mot censur och makthavares ingripanden.

Regeringen måste rakryggat försvara tryck- och yttrandefriheten. Varje eftergift kommer bara att följas av ytterligare krav.

Människor kan ha berättigade anspråk på att fredas från sådant som de inte vill ta del av.

Djurrättsaktivister vill ge djur juridiska rättigheter. Men bara människan kan tänka i moraliska termer och skilja mellan gott och ont.

Fri journalistik utmanas av penningstarka individer som ogillar att granskas. Hotet om kostsamma rättsprocesser ska tvinga redaktionerna till tystnad, skriver Olle Lidbom.