Klassiker
-
Casanova – mer än sitt rykte
Venetianen Casanova är vida känd som vivör, charlatan och förförare – ett rykte som levt vidare i över 200 år. I Lothar Müllers nya biografi tecknas ett porträtt av en annan Casanova – som diplomat och skarptänkt intellektuell.
Martin Lagerholm
-
Var Satan frestare eller revolutionär?
John Miltons ”Paradise Lost” har lästs som både trosbekännelsedikt och revolutionär kamptext. En ny bok spårar hur eposet har påverkat århundraden av idédebatt – och varför verket fortfarande är högst angeläget i vår tid.
Lars Åke Augustsson
-
Psykoanalysen lever – men borde den det?
I sin bok ”Borderline” återvänder psykologen Alexander Kriss till psykoanalysen som behandlingsform för en komplex diagnos. Med historiska tillbakablickar och fallbeskrivningar vill han visa att Freuds idéer ännu har något att erbjuda.
Erik W Larsson
-
Charlie Chaplin är ännu oöverträffad
I år är det 100 år sedan ”Guldfeber” hade premiär. Berättelsen om luffaren som blir miljonär liknar regissörens eget liv.
David Andersson
-
Almqvist, Bellman och Hamilton bjuder på kärlek, komplotter och troll
Ett allkonstverk med kärleksintriger och konspirationer av Almqvist, en fest i vinguden Bacchus tempel av Bellman och anfadern Hamiltons lekfulla trollverser livar upp en svensk litteraturkanon.
Lars Lönnroth
-
Bellman, Lagerlöf och Piraten räds inte det olämpliga
Carl Michael Bellman, Selma Lagerlöf och Fritiof Nilsson Piratens författarskap hör till skilda tidsåldrar och genrer, men de har någonting gemensamt – alla tre innehåller rejäl manlig fylla.
Carina Burman
-
En oförblommerad skämtare
Laurence Sternes klassiker ”Tristram Shandy” har kommit i översättning av Klas Östergren. Stundtals låter språket som en roman av samme Östergren, konstaterar Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Brittiska intriger
George Eliots ”Middlemarch” har blivit en klassiker genom sin skildring av livets komplexitet, av hur svårt det är att leva upp till sina ideal, skriver Josefin de Gregorio.
Josefin de Gregorio
-
Byrålådor med gammalt krafs
Hjalmar Söderberg är idag en författare vars verk läses som levande klassiker. I sin samtid sågades han vid fotknölarna.
David Andersson
-
Slutet på historien
Den tredje mannen, som i år fyller 75, räknas till filmklassikerna. Om Graham Greene fått bestämma slutet hade filmen blivit sämre, menar Per Lindbladh.
Per Lindbladh
-
Erik Thyselius
Kulturskymning: Därför har Skurups kommun fel om Nils Holgersson
I stället för att distansera sig från Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgersson borde Skurups kommun omfamna en av Sveriges finaste och internationellt mest kända litteraturskatter.
-
Catta Neuding
Den strindbergska stegen
En solig sommarkväll på ännu regnvåta trottoarer promenerar vi genom Stockholm. Börjar vid Kungliga Biblioteket i Humlegården, via den byggarbetsplats som kallas Stureplan, Nybroviken med sina sekelskiftesfartyg och huset som hotades med rivning för att bli en gyllene kub och Nobelmuseum.
-
Bildningsresan
Kanoniserade verk ger förståelse för ens eget kulturella sammanhang. Man känner de historiska avlagringarna i senare tiders kultur och kan spåra influenser och referenser bakåt.
Lars Anders Johansson
-
Romantikens mest romantiska
Med sitt uppbrott från klassicistisk regelestetik och efterhärmning av antika förebilder är romantiken inom konsten och litteraturen nära förbunden med framväxten av ett borgerligt samhälle och med den enskildes bemyndigande till att bli fri medborgare.
Tommy Olofsson
-
Catta Neuding
Homeros i hängmattan?
Bör man lyssna på historien om slaget vid Troja eller Odysseus irrfärder medan man vilar i hängmattan?
-
Övergivenhetens villkor
Anders Paulruds romaner har i allmänhet en självbiografisk bakgrund. Hans miljö är Karlskrona och Saltö.
Per Wästberg
-
När Storbritannien stannade
Nobelpristagaren John Galsworthy är mest känd för Forsytesagan, som blev en framgångsrik tv-serie. Hans författarskap är dock betydligt större än så.
Margareta Melén
-
Överflödets bryderi
En del blir intresserade av litteraturhistoria redan i tonåren och börjar bygga ett eget bibliotek av klassiker. Man skaffar sig till exempel Anna Karenina, Idioten, Processen och Huset Buddenbrook, böcker man gärna återvänder till. Så småningom kommer det nya, hyllade översättningar av dessa verk. Det finns skäl att tro att de är snäppet bättre än föregångarna. Ändå tvekar…
David Andersson
