
Juan Gabriel Vásquez skildrar Latinamerikas dramatiska samtidshistoria – och räddar en fascinerande skulptör från att falla i glömska.

Den genialiske skulptören Johan Tobias Sergel (1740–1814) var berömd både bland Stockholms busar och den internationella kultureliten. Samtidigt var han djupt mänsklig.


Sigmund Lipinsky tillhör de konstnärer som föll i glömska på grund av den framgångsrika avantgardismen.

Det kan vara så att konsten och matematiken är två sidor av samma mynt: mönster som talar till oss utanför våra medvetna frekvenser.

Richard Årlin ägnar sig åt att återskapa det tidiga gutenbergska boktrycket. Han visar på betydelsen av boken som ett fysiskt, och ofta konstnärligt, objekt.

En aktuell utställning på Östergötlands museum visar verk av den mystiska 1600-talskonstnären Monogrammisten I.S.

Maria Sibylla Merian bröt ny forskningsmark med sina studier och målningar av insekter. Både Goethe och Carl von Linné tillhörde beundrarna.

Under alla år som Graham Greene tillbringade på Capri avsatte inte ön och dess invånare några spår i hans verk. Undantaget var den excentriska fattigläkaren Elisabeth Moor.

På Tite Street i London kan man utläsa stadens rika kulturhistoria.

Den engelske författaren Anthony Powells romansvit ”A Dance to the Music of Time” är liksom Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt” ett omfattande verk med lång tidspann. I sin bok ”Different Speeds, Same Furies. Powell, Proust and Other Literary Forms” jämför författaren Perry Andersson de två verken, och pekar framför allt på deras…

Elsa Beskow skapade sina verk när svensk barnlitteratur upplevde en guldålder, och intresset har bestått. Två nya böcker skildrar hennes författarskap – som inte var så ”okomplicerat” som vissa hävdat.

Medelålders män gillar att strö slagkraftiga rader kring sig – men de verkar ännu inte ha upptäckt den citatmaskin som är Taylor Swift.

Carl Michael Bellman, Selma Lagerlöf och Fritiof Nilsson Piratens författarskap hör till skilda tidsåldrar och genrer, men de har någonting gemensamt – alla tre innehåller rejäl manlig fylla.

Låt oss inte glömma de verk och författare som aldrig nådde fram – de som vistas i skuggorna och arkiven.

Lars Norén skrev för evigheten och lämnar ingen oberörd. Hans författarskap säger mycket om Sverige som vi tidigare inte förstod.

Konstpubliken minns numera ingenting särskilt vid åsynen av en aldrig så välmålad morkulla på drag, eller alfågelflock i havsbandet.

Sömnlöshet har inspirerat till både konstnärliga verk och facklitteratur. Henrik Nilsson har läst några aktuella böcker.

Det kräver sin mängd mattor för att möblera en flera hundra kvadratmeter rymlig prästgård. Jag har ingen riktig linje vid inropen från de lokala auktionshusen, utan ledsagas mer av storleken och skönhetsprincipen, av det som väcker och lockar ögat.

Även jag kapitulerade till sist inför Romantikens intåg i Stockholm, nådens år 2024.

Vi lever i en kultur som hyllar det fula. Det fula ska pressas på det gamla och vackra, så att det gamla och vackra blir intressant och relevant.

Arts and Crafts influerade nationalromantikens konstnärer och författare när de flyttade ut på landet för att söka det autentiska livet.

Karin Larssons betydelse är enorm. Men utan Carl Larssons målningar hade inte Sundborn erövrat svenskarnas hjärtan.
Nu visas för första gången Claude Monets Londonmålningar i den brittiska huvudstaden.

En gedigen studie om en myts livskraft, elegant framställd på ett språk lika välklingande som näktergalens sång, skriver Martina Björk om ”Filomelas förvandlingar”.

Till syvende och sist verkar måleri ha varit det enda som Francis Bacon verkligen brydde sig om. Jenny Danielsson undrar om konstnären själv skulle ha gillat boken hon nu recenserar.

Salman Rushdies bok Kniv är en angelägen upplysningsskrift för konstnärlig frihet, skriver Catarina Starfelt.

Gamla filmer behöver restaureras. Alltför ofta sker det utan att verkets integritet respekteras, skriver Fredrik Gustafsson.

Ignacio Zuloaga hyllades i början av 1900-talet men blev senare bortglömd, skriver Adam Korpskog.

Det behövs fler författare som Georges Perec – men vem ska läsa dem? Det undrar Klara Klingspor.

André Bretons rörelse fyller 100 år i höst. Surrealismen innebar ett nytt sätt att betrakta världen, djupt präglad av första världskrigets blodbad, skriver Lena Kåreland.

Alexandre Dumas den yngre har ofta hamnat i skuggan av sin far. Hans roman Kameliadamen har dock både blivit opera av Verdi och film med Greta Garbo.

Borde fler köpa konst? I boken How to Collect Art ger ekonomen och konstentusiasten Magnus Resch det tydliga svaret: Ja! Konst har potential att berika alla. Men man måste hålla ordning på förväntningarna.

Bacchus a noyé plus d’hommes que Neptune – Bacchus har dränkt fler än Neptunus. Så lyder livsvisdomen på en fransk bonad föreställande tre påstrukna munkar, glatt skålandes i en vinkällare.

Den världsberömde keramikern och författaren Edmund de Waals skapande bottnar i hans judiska och europeiska identitet. Den är oupplösligt förenad med de dramatiska livsöden som präglat hans familj och uppväxttid.

Trots att hon hyllades i Paris under det glada 1920-talet och rörde sig i kretsarna kring Picasso och Braque är den franska konstnären Marie Laurencin (1883–1956) lite bortglömd.

Moderna museet i Istanbul ligger vackert vid en fashionabel strandpromenad längs Bosporen. I ingången till strandområdet finns den allestädes närvarande säkerhetskontrollen med väskröntgen. Kanske är det ett uttryck för en oroväckande trötthet i mig, men de stora metropolerna känns alltmer likartade.

Kitschig eller sublim? Den omstridde målaren Caspar David Friedrich glömdes snabbt efter sin död men efter återupptäckten många decennier senare vill många se honom som sin egen. Martin Lagerholm uppmärksammar en romantikers 250-årsjubileum med hjälp av nya böcker.

Ideligen förs anklagelsen fram att Sverige är ointresserat av kultur. Kalmar är en motbild till klagovisorna, skriver Per Dahl.

I Svenska Filminstitutets bibliotek finns det fler än 70 böcker som handlar om Ingmar Bergman och hans filmer, på en mängd olika språk och från de flesta världsdelar.

Konstvärldens avkoloniseringsnarrativ gör att man har svårt att hantera antisemitism. Lars Vilks hade kunnat säga en del om detta, menar Mårten Arndtzén.

Vi har nog alla varit på resa och hamnat i samspråk med någon lokalbefolkning som velat introducera oss för en artist som är omåttligt populär, ja som fångar landets ”själ” och vars alster nynnas från norr till söder.

Härförleden tillbringade jag en söndagseftermiddag på en auktionsvisning. I den stora, kalla byggnaden ute på landsbygden trängdes föremålen och vittnade om liv och historia. Varje sak delade ett människoöde. Jag lät mig svepas med av alla intryck tingen förmedlade och vandrade runt i andra människors världar i timmar.

Den 1 maj 1920 gick kronprinsessan Margareta bort, ännu inte 40 år fyllda. Efter att först ha haft öroninflammation och sedan vattkoppor var hon kraftigt försvagad och avled när hon drabbades av blodförgiftning och hjärtsvikt.

Med Loppmarknad fortsätter Richard Swartz sitt självbiografiska författarskap. Hans nyfikenhet på människor är stor, skriver Jakob Sjövall.

Människan och hunden har haft en kärlekshistoria sedan urminnes tider.

Joseph Wrights berömda paradmålning visar inte bara ett experiment. Den skildrar en moralisk konflikt mellan vetenskap och etik som fortfarande är aktuell.

Kulturpropositionen var rekordårens sista suck. De kulturpolitiska ambitionerna har krympt till den grad att de knappast märks, oavsett vilken regering som styr.

I år är det 50 år sedan konstnären Pablo Picasso dog. Han föddes i Spanien 1881 men levde i princip hela sitt liv i Frankrike. Idag stoltserar Frankrike med tre museer som bär hans namn, men det tog lång tid innan man gav honom något som helst erkännande. Konsten var en sak, men han var…

Litauern M K Čiurlionis är ett lysande exempel på sambandet mellan bildkonst och musik under det tidiga 1900-talet, skriver Laura Barbagallo.

I år fyller företaget Disney 100. Bolagets starka ställning har blivit negativ för filmkonsten, menar Fredrik Gustafsson.

Det persiska imperiets statsmannakonst beundrades långt efter dess fall. Kravet på att ett ledarskap måste ha ett moraliskt syfte fick stort inflytande.

Konstnärerna Degas och Manet visas nu på en omfattande utställning. De var både vänner och kontraster, skriver Lena Kåreland.

I år ordnas en rad aktiviteter i Bryssel för att uppmärksamma jugendstilen inom arkitektur och konst, skriver Laura Barbagallo.