
En ny bok visar hur svenska språket och vårt lands utveckling hänger ihop.

Varför gråter människor? Eric Cullhed söker svaret hos framstående tänkare och forskare.

En ny bok behandlar biografigenrens utveckling från hagiografi till psykologi.

Nora Ephron var gift med Watergatejournalisten Carl Bernstein. Av deras skilsmässa gjorde hon en komisk roman som fick honom att hota med stämning.

Fascinationen för sommarnatten är djupt rotad i den svenska folksjälen – men det var egentligen först med industrialiseringen som den uppstod.

Att läsa Marguerite Yourcenars bok om Chenonceaux är mer givande än att besöka slottet.

Om det inte var William Shakespeare som skrev Hamlet och Kung Lear, vilket vissa argumenterar för att det inte var, vem gjorde det då?

Juan Gabriel Vásquez skildrar Latinamerikas dramatiska samtidshistoria – och räddar en fascinerande skulptör från att falla i glömska.

Både religiösa och sekulära domedagsprofeter älskar att räkna ner till midnatt. Och låter sig inte avskräckas av att ständigt ha fel.

Den amerikanska författaren var länge mest bekant för sin salong i Paris, men hon fick se sin litterära berömmelse öka markant mot slutet av sitt liv.

Den genialiske skulptören Johan Tobias Sergel (1740–1814) var berömd både bland Stockholms busar och den internationella kultureliten. Samtidigt var han djupt mänsklig.


Sigmund Lipinsky tillhör de konstnärer som föll i glömska på grund av den framgångsrika avantgardismen.

Mauritz Stillers Vingarne är en tidig queerfilm, men de homoerotiska inslagen förmedlas via ett mytologiskt kodspråk.

Författaren och salongslejoninnan levde ett uppskruvat sällskapsliv under franska revolutionen, Napoleonkrigen och brytpunkten mellan romantik och upplysning.

Svenskarna har slarvat bort sin nationella identitet. Nu behöver vi hitta den på nytt – men var?

Alice Lyttkens var en mycket populär romanförfattare som skrev flera böcker om kvinnor som trotsar våra förväntningar. Hon har ännu inte fått det erkännande hon förtjänar.

Hon skrev kritiskt om Stalin som deporterat hennes nära och kära. Nu gör kriget att Ryssland och Ukraina förhåller sig på vitt skilda sätt till poeten.

Thomas Götselius skildrar hur skrivandet har förändrats från antikens papyrusrullar till dagens digitala ordbehandlare.

Carl-Göran Heidegren fortsätter i sin nya bok att analysera Weimarrepublikens idéklimat. Nu skildrar han tre av dess mest berömda kvinnor: Anita Berber, Marlene Dietrich och Leni Riefenstahl.

En ny antologi skildrar Arts & Craftsrörelsen som bröt med industrialismen, och vars idéer ännu är relevanta idag.

Man behöver inte vara intresserad av Göran Tunström för att ha glädje av denna lysande biografi.

Fredric Bedoire skildrar hur Norrmalm kom att ersätta Gamla stan som centrum. Nils Johan Tjärnlund har läst en fullödig kulturhistoria.

Traditionerna fyller inte bara individens djupaste mänskliga behov utan också samhällets behov av gemenskap.

När religionen spelar en alltmer marginell roll blir maten helt central för att våra traditioner ska överleva.

Komplicerade individer träder fram med skärpa ur en romantiserad rockmytologi.

Katolicism och universitet återkommer ständigt i David Lodges romaner.

Hans många verk speglar utvecklingen från idealistisk antidemokrat till kritiker av nazismen.

Vid sidan av kolleger som Pound och Eliot ansågs Robert Frost i regel vara en ”lätt” poet. En ny studie avtäcker oanad komplexitet i både dikt och liv.

Rivningshysterin under 1950–70-talen bottnade i en syn på arkitektur som satte likhetstecken mellan modernitet och modernism – till vår stora förlust.

I spanska Tabernasöknen föddes spagettivästern som gjorde Clint Eastwood världsberömd. Här ligger också Europas största grönsaksodling.

Stordrift inom jordbruket och tuffa generationsskiften gör att ett rikt kulturarv snart kan försvinna.

Det är omöjligt att komma nära Jane Austen när man går runt bland dessa billiga tvålar.

Glöm vampyrer och slaktarknivar – det som är obehagligt på riktigt är de sociala övertrampen.

Bengt Jangfeldt lyfter fram Astolphe de Custines resedagbok från 1839 ur historiens glömska.

I år är det 100 år sedan Sveriges Radio började sända. Hjalmar Bergman var en pionjär i att skriva för det nya mediet men ogillade andra inslag i moderniteten.

Snart strömmar anhöriga till kyrkogårdarna för att tända ett ljus under allhelgonahelgen. Men det larmas om brist på utrymme för alla som vill ha en egen gravsten.

I en ny bok av Per I. Gedin framgår vilken generositet förlagen tidigare visade olönsamma men högkvalitativa författare, skriver Håkan Sandell.

Kung Gustav III fascinerades av envåldshärskare redan som ung. Men det var upplysningen som gav honom ideologisk legitimitet att ta tillbaka makten från adeln.

Tom Lehrer (1928-2025) var en genial ordkonstnär som aldrig slog igenom i Sverige. Carina Burman skriver om en musiker som förtjänar mer uppmärksamhet.

Den skandalomsusade dansaren Anita Berbers liv och karriär är intimt förbunden med Tysklands stormiga historia åren efter första världskriget.

En ny bok om Alfred Nobel ger en levande och detaljrik bild av 1800-talets Paris – och av Nobels extravaganta liv i staden.

En ny biografi följer Svante Arrhenius i vått och torrt. Han är mest känd som klimatpionjär – men var mycket mer än så.

I en fängelsecell skrev Camilo Castelo Branco på två veckor Portugals mest berömda kärleksroman – och genom en staty fortsätter han att skapa kontroverser även efter sin död.

John Miltons ”Paradise Lost” har lästs som både trosbekännelsedikt och revolutionär kamptext. En ny bok spårar hur eposet har påverkat århundraden av idédebatt – och varför verket fortfarande är högst angeläget i vår tid.