
Den nyligen avlidne portugisiske författaren António Lobo Antunes fick aldrig Nobelpriset. Det var ett av Akademiens största misstag under de senaste decennierna.

I en ny antologi samlas ett antal ukrainska poeter som tystades av Josef Stalins regim.

Sedan den världsberömde filosofen Ernst Cassirer flytt till Göteborg började han skriva om svensk kulturhistoria. Nu har hans bok om Thomas Thorild översatts.

Per Wästbergs minnesbok Livstecken kommer att vara en guldgruva för framtidens kulturhistoriker.

Sture Packalén introducerar E.T.A. Hoffmann, universalgeni och mästare i psykoanalytisk skräckromantik.

Nora Ephron var gift med Watergatejournalisten Carl Bernstein. Av deras skilsmässa gjorde hon en komisk roman som fick honom att hota med stämning.

Vissa böcker kan bli stående olästa i evigheter – men plötsligt belönas man för att boken fått stå kvar. Flannery O’Connors The Complete Stories är slående läsning.

Om det inte var William Shakespeare som skrev Hamlet och Kung Lear, vilket vissa argumenterar för att det inte var, vem gjorde det då?

Stora delar av poeten Konstantinos Kavafis privatliv är alltjämt höljt i dunkel. En ny biografi sprider ljus över diktarens kamp för litterärt erkännande.

Den grekiske författaren Lukianos har i modern tid inte haft någon högkonjunktur. Det är välkommet att han nu har kommit ut i en fin svensk översättning.

Biografier känner vi till. Mindre vanligt är att någon skriver en biografi om en biografi. Richard Ellmanns omtalade bok om James Joyce är ett sällsynt undantag.

Den talangfulle men svårbegriplige författaren dog endast 24 år gammal. I år skulle han ha fyllt 100.

I en roman från 1984 beskrev Vasilij Aksionov vad som kunde ha hänt om de vita styrkorna vunnit slaget om Krim och det inte blivit en del av Sovjetunionen.

Alice Lyttkens var en mycket populär romanförfattare som skrev flera böcker om kvinnor som trotsar våra förväntningar. Hon har ännu inte fått det erkännande hon förtjänar.

Håkan Lahger har skrivit en rapp biografi över Stig Claesson – en författare som förtjänar en renässans.

Laclos brevroman ”Farliga förbindelser” skildrar 1700-talets libertiner. Det är en karaktär som fascinerar i sin gränslöshet.

Vissa författarskap överlever inte tidens tand. Andra slutar aldrig vara aktuella – som George Orwell.

En ny biografi följer Svante Arrhenius i vått och torrt. Han är mest känd som klimatpionjär – men var mycket mer än så.

Leopold von Ranke var en pionjär för den professionella historieskrivningen. Nu finns ett urval av hans texter på svenska.

Bernard von Beskow är i stort sett bortglömd idag, men i en ny biografi lyfter Per Wästberg fram Beskows liv och gärning – som bland annat innefattade att väcka liv i Svenska Akademiens falnande flamma.

Under alla år som Graham Greene tillbringade på Capri avsatte inte ön och dess invånare några spår i hans verk. Undantaget var den excentriska fattigläkaren Elisabeth Moor.

En ny bok diskuterar vittnesmål och litterära verk om Förintelsen, skriver Björn Linnell.

Hos författare som Flaubert och Proust finns många sympatiska porträtt av läkare. Senare kom bilden av yrkesgruppen att bli mer negativ, skriver Torsten Rönnerstrand.

Leo Perutz tillhör de centraleuropeiska författare som drevs på flykt, glömdes och på senare år har återupptäckts.

Min barndoms skog står för trygghet. Men den skrämde slag på min väninna från Istanbul.

Den engelske författaren Anthony Powells romansvit ”A Dance to the Music of Time” är liksom Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt” ett omfattande verk med lång tidspann. I sin bok ”Different Speeds, Same Furies. Powell, Proust and Other Literary Forms” jämför författaren Perry Andersson de två verken, och pekar framför allt på deras…

Elsa Beskow skapade sina verk när svensk barnlitteratur upplevde en guldålder, och intresset har bestått. Två nya böcker skildrar hennes författarskap – som inte var så ”okomplicerat” som vissa hävdat.

En ny dokumentär försöker skildra människan Greta Garbo. Samtida betraktare som Selma Lagerlöf såg henne närmast som överjordisk.

Strabons ”Geografi” berättar om seder och bruk runt om i världen. Carl Rudbeck gläds åt den nya engelskspråkiga utgåvan.

När kollektivverket ”Novas cartas portuguesas” utkom i Portugal 1972 blev den en skandal. Upplagan beslagtogs och författarna förhördes av säkerhetspolisen. Nu är det en feministisk kultklassiker.

Att öppna en egen bokhandel verkar ligga på många fransmäns önskelista – och lite för många av dem gör slag i saken.

En unik, antik papyrustext lämnar forskarna utan ro. Att någon satte eld på den gör inte saken lättare. Johan Tralau fördjupar sig i en mängd olika tolkningsalternativ.

I en samtid präglad av filmsnuttar och AI-sammanfattningar är behovet av en svensk kanon större än någonsin.

Antarktis är både bokstavligen och bildligen en vit fläck. Det är en plats där allting är annorlunda och omvänt, till och med tid och rum.

Gustav Vasas Bibel, Emanuel Swedenborgs latinska mastodontverk och Åke Hodells dadaistiska ”igevär” är samtliga oumbärliga i en svensk litteraturkanon.

I nationalskalden Verner von Heidenstams lyriska debut ”Vallfart och vandringsår” (1888) är nästan varje dikt ett nålstick mot Sverige.