
Tulltjänstemännen i ”Gränsbevakarna Sverige” följer sin magkänsla – som oftast stämmer. Jag känner en bultande stolthet över detta tappra fotfolk som jagar de stora beslagen.

Provokatören Jean-Marie Le Pen kommer att gå till historien som en av de politiker som mest påverkat fransk efterkrigspolitik.

En busschaufför stod på sig när en passagerare betedde sig illa. Men majoriteten av oss tittade bort.

Det är inte mycket som står rätt till i primärvården idag – långa köer, krånglig administration och stressade läkare. Erik W Larsson har läst en bok om allmänläkarnas kris.

En ny bok beskriver svensk-amerikaners framgångsrika bankverksamhet på 1800-talet, skriver Nils Johan Tjärnlund.


Likt en kung eller en minister så kan institutioner göra mycket för ett land, men de kan inte göra allt.

Perspektivrik och saklig – Lars Åberg har läst Jenny Strindlövs ”Romani kris. Parallella rättegångar i Sverige”.

Memoarboken Svetsare och statsminister är tillrättalagd och selektiv när det gäller frågan om invandringen, skriver Thomas Gür.

I vår postmoderna tid ses gränser som exkluderande. Men ta bort dem och vi får andra former av maktutövning.

Femtio år efter nejlikerevolutionen står Portugal inför en ny förändring. Denna gång handlar den om kultur och identitet.

Begreppet verklighetens folk möttes av en storm av fördömanden när det lanserades för femton år sedan. Idag är det politisk vardagsmat.

Människor i utsatta områden vill ha hårdare tag mot kriminella, de tror på Gud och vill ha lägre skatter.

Det tyska etablissemanget förfäras över högerpopulismen frammarsch men vet inte hur den ska bekämpas. En stor politisk omvälvning är på gång, skriver Erik Thyselius.

Antisemitismen genomsyrade min uppväxt. Men nu flyttar jag till Israel – där känner jag mig hemma, skriver Luai Ahmed.
Under rubriken ”Feltänkt och ogenomförbart” (Axess nr 4/2024) ger Charlie Karlsson (CK) synpunkter på orsakerna till rådande boendesegregation och politiska förslag som lanserats för att motverka den.

För tolv år sedan hände något på gatorna i huvudstaden. Som över en natt satt det plötsligt tiggare i varje kvarter, utanför livsmedelsbutiker och tunnelbanestationer. Jag minns den vintern som mycket kall.

Barmhärtighet är inte nödvändigtvis barmhärtighet, medkänsla inte nödvändigtvis medkänsla.

Tidsandan, det var ju vi. Så har jag tänkt gång på gång det senaste året, när jag hört hur socialdemokrater försökt trassla sig ur sina tidigare ståndpunkter om migration, för att få börja om med en ny, fräsch trovärdighet.

Varje försök att definiera lycka och etiska principer för ett gott liv är dömt att misslyckas. På vägen mellan teorin och praktiken bryter tankemodellerna samman.

Det går att besegra våldet och kriminaliteten som hotar vårt land. Om vi lär oss av våra misstag och börjar om igen.

En generation som inte fötts med folkhemmet och dess idé om en solidaritet med samhället lär söka gemenskap i mindre sammanhang. Den kommer inte att se segregation som ett problem utan som en lösning.

Det tog lång tid för det svenska samhällsförfallet att slå igenom. Vi kommer nog att behöva lika lång tid för att vrida utvecklingen åt rätt håll.

Christoph Andersson kräver en ursäkt. Eller snarare kräver han att Sverige ska be om ursäkt för de 307, troligen fler, judiska flyktingar som under andra världskriget utvisades till en säker död.

När förra sekelskiftets invandrare talade om sitt nya hemland hette det inte USA, utan America, namnet så mättat att det i sig var en dröm.


Patienter som inte förstår vad deras läkare säger är ett stort och känsligt problem. Artificiell intelligens erbjuder en lösning, skriver Erik W Larsson.


Budgetkris, rekordlåga förtroendesiffror och allt sämre stämning mellan regeringspartierna. Förbundskansler Olaf Scholz har i sanning ingen lätt uppgift. Att stora delar av hans SPD fortfarande befinner sig i förnekelsefasen vad gäller migrationsfrågan gör inte saker enklare.

Kanske är det för att jag är från Dalarna som jag inte begriper.

Långsiktigt verkande faktorer har format Sveriges ekonomiska utveckling. Äldst av dem är brukskulturen.

Expressens Anna Dahlberg skriver i söndagens tidning (19/3) helt korrekt att flera länder i EU riskerar att gå mot en ny flyktingkris. Ett av undantagen är Sverige. Signalerna från den nya regeringen verkar ha gett effekt. Annat är det i Tyskland.


Sverige hade inte EU:s högsta arbetslöshet i december 2022, men enligt Eurostat låg vi på en måttligt hedrande femte plats med endast de fyra Medelhavsländerna Spanien, Grekland, Italien och Cypern framför oss. Icke-medlemmarna Norge och Island finns också med i Eurostats tabell och återfinns på betydligt lägre nivåer än den svenska. Finland gör oss sällskap…

Finland står inför en demografisk utmaning. Födelsetalen är låga, pensionärerna många och ungdomarna få.

Björn Östbrings Nationalstaten är ett mycket värdefullt bidrag till samhällsdebatten. Den smäckra bokens tema är komplicerat och explosivt men hanteras på ett okomplicerat och desarmerande sätt.

Två kråkor – så heter en av antropologins verkliga celebriteter. Två kråkor var i själva verket en enda människa, närmare bestämt en indian av Omahastammen. Han har gått till vetenskapshistorien därför att han gjorde något av det svåraste en människa kan göra: att anmäla en avvikande uppfattning.

Sverigedemokraterna (SD) blev de stora vinnarna i riksdagsvalet 2022. För nionde valet i följd gick partiet framåt, vilket torde vara något av ett rekord.

Kommentar från Lotta Gröning om temadelen i Axess nr. 8 (Hur ligger landet?)

Många invandrare vill veta vad som gäller i Sverige. En kulturkanon kan bli en viktig pusselbit till en mer lyckad integration i framtiden.

Den turkiska massakern i Smyrna var en katastrof. Den har uppmärksammats i flera skönlitterära verk. Hundra år senare sitter händelsen fortfarande djupt i Grekland.

Landsbygden är inte något enhetligt utan en mängd bygder med olika förutsättningar. I slutänden formas deras framtid av dem som bor där.

En ansvarslös bostadspolitik lade grunden till glesbygdens ekonomiska och sociala problem. För att återskapa attraktiva kärnor på orterna i gles- och bruksbygden krävs omfattande statligt stöd.

Frågan i USA har inte så mycket varit vad som förenar utan vilka skillnader som man är beredd att acceptera. Det rör sig om en pluralistisk tolerans.

Vår frihets största fiende är inte repressiva regimer. Hotet mot friheten kommer från oss själva och vår oförmåga att försvara den.

Den mångkulturella drömmen har ju övergått i ett formlöst integrationsprojekt, med invandrare som ett spretigt kollektiv som ska hanteras och förvaltas.

En graffitivägg i ett industriområde i utkanten av Norberg. Det är allt som finns kvar av Stål 74 – en gång världens modernaste masugn. 1980, sex år efter att den nya masugnen hade invigts, fattade Asealedningen beslut om nedläggning. Kanske var det då sprickorna i fasaden började synas.

Uppsalahistorikern Fredrik Thomasson sätter i Svarta S:t Barthélemy förstoringsglaset på en dold värld som en gång tillhörde det svenska riket. Ingen har tidigare skildrat kolonin S:t Barthélemy i Västindien med fokus på de svarta invånarna. Thomasson beskriver en vardag präglad av fattigdom, förnedring, bestraffningar och våld. Det är omskakande, och delvis utmattande, läsning.

Visst är politiken ett fulspel, men glöm inte att den också kan vara vacker!

Sveriges nästa statsminister måste svara på frågan om hur mycket yttrandefriheten är värd att försvara.

Säkerhetshoten mot Sverige kräver ett fördomsfritt synsätt och en vilja till fortsatta omprövningar.

Polens mottagande av ukrainska flyktingar har varit varmt och generöst. Kanske släpper polackerna offerrollen och börjar glädjas åt att vara en fri nation i väst, skriver Ulrika Carlsson.

Påskupploppens nota var hög: 104 poliser och 14 civila skadades. 20 polisfordon förstördes och tiotals andra fordon samt en skola sattes i brand. Minst ett fyrtiotal personer har gripits eller anhållits. Polisen tvingades använda sina vapen i nödvärn och tre personer skottskadades.

Om metadebatt var en olympisk gren hade Sverige troligen varit mästare. Vi hade alldeles säkert fört en livlig debatt om huruvida det är rimligt att föra en debatt om metadebatt som olympisk gren.

Både Demokraterna och Republikanerna vill värva över invandrande latinamerikaner. Men än så länge står många av dem utanför det amerikanska samhället.

Utgångspunkten är att Sverige på kort tid har förändrats på ett genomgripande sätt och att saknaden av det som har och upplevs ha försvunnit är en stark och betydelsefull känsla hos många människor, som dock mött föga förståelse i medier och politik.

Svenskspråkiga finländare känner fortfarande att deras språk är undanträngt. Men hotet mot svenskan kommer kanske inte längre från finskan, skriver Per Lindbladh.

Det är inte bara människor som i panik har tvingats fly Ukraina efter Rysslands brutala invasion. I våra nyhetsflöden finns otaliga bildbevis på ukrainare som bär på hastigt packade resväskor, rädda katter i burar och har trötta hundar i släptåg.

Angela Merkel tar över som Tysklands förbundskansler i en tid då det mesta går spikrakt men snart kommer att sluta göra det, fastän ingen ännu vet det. Hon har i början ett nästan osannolikt flyt. Senare, när historien mörknar på nytt och kriserna följer slag i slag, har hon oflyt.

Det var en gång, för sisådär ett par månader sedan, ett stort land i EU som andra europeiska länder tyckte om att bli ilskna på.

The Vanishing tar sig an en av samtidens största katastrofer och för kristendomen den mest förtvivlade någonsin. Kristendomen är på god väg – och det har i stor utsträckning redan skett – att försvinna från sina ursprungliga områden, sin vagga, i Mellanöstern. Att denna katastrof har rönt så liten uppmärksamhet i västerländska medier under de…

Vi ska ha en likvärdig skola. Det är en av de där fraserna om vilka det råder total konsensus, från höger till vänster och tillbaka igen.

Högerpopulisten Eric Zemmour lär inte bli Frankrikes nästa president. Men han har kastat om hela den politiska spelplanen.

En majoritet fransmän lever i ekonomiskt och socialt utsatta områden. Det kommer att påverka valresultatet.

Vi ser dem leende tillsammans på otaliga bilder. De vill lösa Sveriges problem, de vill åt samma håll, de trivs och, måste man säga, gör sig bra på bild ihop. Ebba Busch och Ulf Kristersson, partiledarna som vill bilda koalitionsregering.