
Skogsnäringen som byggde Sverige är en brännhet fråga. Fredrik Haage kommenterar temat i Axess nr 4/2025.

Våren är kommen – och vi kan inte låta bli att tala om den.

Ända sedan medeltiden är den en del av den svenska historien. Virket har varit en förutsättning för vårt välstånd.

Vad är det då det bråkas om? I stort sett allt: klimatpåverkan, miljöpåverkan, påverkan på ekonomi, välfärd och landskap. Och så förstås – äganderätten.

Den tretåiga hackspetten har seglat upp som totemdjur inom den politiska zoologin. Rödlistad men vanlig nog att dyka upp i många skogar i norr. I princip kan den stoppa en avverkning.

Det sägs att pessimisten alltid blir glatt överraskad när någonting går bra, medan optimisten blir besviken när livet inte går som förväntat. I boken ”Hopeful Pessimism” djupdyker Mara van der Lugt i den hoppfulla pessimismens filosofi.

Vår tro på att framtiden innebär framsteg har börjat krackelera – istället sprider sig en stark framtidsskepsis i vårt samhälle. I ”Verlust. Ein Grundproblem der Moderne” diskuterar sociologen Andreas Reckwitz konsekvenserna av att vår samtid präglas av förluster.

Klimatpolitiken utmärks av en närmast religiös tro på statlig styrning. All erfarenhet visar att den kommer att misslyckas, skriver Magnus Henrekson.

”Snö” är full av insikter, tankeväckande exempel och svindlande associationer. Katarina Barrling recenserar Sverker Sörlins nya bok.

Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare och förra året gav skogen en utdelningsbar vinst på över en halv miljard. Kyrkan äger 460 000 hektar skog och har en hög svansföring vad gäller klimatet – vissa inom kyrkan har till och med argumenterat för att Greta Thunberg är en profet.

Torbjörn Elensky är på glatt och ivrigt berättarhumör i sin nya roman, skriver Martin Lagerholm. Trots det dystra temat.

Förr eller senare kommer de privilegierade klassernas progressiva politik att drabba vanligt folks plånböcker.

Vad är vi för ena, egentligen, vi ”moderna” människor? Vi som bebor moderniteten. Och som på samma gång som vi blivit så nitiska med hygienen har gjort vår värld smutsigare – och giftigare – än den någonsin varit.

Jag tillbringade nyligen tre dagar och inga nätter på Svalbard. Solen går inte längre ned så pass nära polcirkeln, utan man kunde lämna middagsrestaurangen iförd solglasögon trots att klockan passerat tio på kvällen.

Är den mänskliga faktorn enklast att förutse? Vår egen natur kan överraska, men historien är ändå den bästa läraren.

David Larsson Heidenblads och Johan Östlings bok Kunskapshistoria beskriver ett nytt forskningsfält, som de själva varit huvudaktörer i fråga om att introducera i Sverige.

Drömmar om att en väldig livsförlängning ligger inom räckhåll vilar inte på vetenskaplig grund. Mer realistiskt är att göra livet bättre under resans gång mot slutet genom

Härförleden tillbringade jag en söndagseftermiddag på en auktionsvisning. I den stora, kalla byggnaden ute på landsbygden trängdes föremålen och vittnade om liv och historia. Varje sak delade ett människoöde. Jag lät mig svepas med av alla intryck tingen förmedlade och vandrade runt i andra människors världar i timmar.
