
Skogsnäringen som byggde Sverige är en brännhet fråga. Fredrik Haage kommenterar temat i Axess nr 4/2025.

Våren är kommen – och vi kan inte låta bli att tala om den.

Ända sedan medeltiden är den en del av den svenska historien. Virket har varit en förutsättning för vårt välstånd.

Vad är det då det bråkas om? I stort sett allt: klimatpåverkan, miljöpåverkan, påverkan på ekonomi, välfärd och landskap. Och så förstås – äganderätten.

Den tretåiga hackspetten har seglat upp som totemdjur inom den politiska zoologin. Rödlistad men vanlig nog att dyka upp i många skogar i norr. I princip kan den stoppa en avverkning.

Det sägs att pessimisten alltid blir glatt överraskad när någonting går bra, medan optimisten blir besviken när livet inte går som förväntat. I boken ”Hopeful Pessimism” djupdyker Mara van der Lugt i den hoppfulla pessimismens filosofi.

Vår tro på att framtiden innebär framsteg har börjat krackelera – istället sprider sig en stark framtidsskepsis i vårt samhälle. I ”Verlust. Ein Grundproblem der Moderne” diskuterar sociologen Andreas Reckwitz konsekvenserna av att vår samtid präglas av förluster.

Klimatpolitiken utmärks av en närmast religiös tro på statlig styrning. All erfarenhet visar att den kommer att misslyckas, skriver Magnus Henrekson.

”Snö” är full av insikter, tankeväckande exempel och svindlande associationer. Katarina Barrling recenserar Sverker Sörlins nya bok.

Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare och förra året gav skogen en utdelningsbar vinst på över en halv miljard. Kyrkan äger 460 000 hektar skog och har en hög svansföring vad gäller klimatet – vissa inom kyrkan har till och med argumenterat för att Greta Thunberg är en profet.

Torbjörn Elensky är på glatt och ivrigt berättarhumör i sin nya roman, skriver Martin Lagerholm. Trots det dystra temat.

Förr eller senare kommer de privilegierade klassernas progressiva politik att drabba vanligt folks plånböcker.

Vad är vi för ena, egentligen, vi ”moderna” människor? Vi som bebor moderniteten. Och som på samma gång som vi blivit så nitiska med hygienen har gjort vår värld smutsigare – och giftigare – än den någonsin varit.

Jag tillbringade nyligen tre dagar och inga nätter på Svalbard. Solen går inte längre ned så pass nära polcirkeln, utan man kunde lämna middagsrestaurangen iförd solglasögon trots att klockan passerat tio på kvällen.

Är den mänskliga faktorn enklast att förutse? Vår egen natur kan överraska, men historien är ändå den bästa läraren.

David Larsson Heidenblads och Johan Östlings bok Kunskapshistoria beskriver ett nytt forskningsfält, som de själva varit huvudaktörer i fråga om att introducera i Sverige.

Drömmar om att en väldig livsförlängning ligger inom räckhåll vilar inte på vetenskaplig grund. Mer realistiskt är att göra livet bättre under resans gång mot slutet genom

Härförleden tillbringade jag en söndagseftermiddag på en auktionsvisning. I den stora, kalla byggnaden ute på landsbygden trängdes föremålen och vittnade om liv och historia. Varje sak delade ett människoöde. Jag lät mig svepas med av alla intryck tingen förmedlade och vandrade runt i andra människors världar i timmar.


Luleälven har stor betydelse för Sveriges elproduktion. Utbyggnaden betingade dock ett högt pris för lokalbefolkningen, skriver Jon Arborelius.

Forna tiders upptäcktsresande riskerade livet genom att utforska det okända. Dagens ”äventyr” har förvandlats till kicksökande turism med selfiepinnen i högsta hugg.

Min morfars far skulle ha Åseda gräddost. Ostens fina smak var ett resultat av att korna åt den särskilda blandning av gräs och örter som växer i trakterna runt Åseda, påstod han. Platsens växter gav smak till mjölken som på det lokala mejeriet blev till ost. Att morfars far själv var uppväxt i Åseda-trakten i Kronoberg…

Upptäckten av väldiga oljefyndigheter har gett Guyana världens högsta tillväxt. Risken är att klimatnytta får stå tillbaka för ökat välstånd, skriver Joakim Rådström.

Vilket land är mest betydelsefullt för klimatets framtid: Kina eller Sverige? SvD/Novus har ställt frågan i en färsk mätning och får fram ett fascinerande resultat.


Arktis smälter och nya farleder öppnas för främmande makts skepp. Klimatkrisen gör att hotet kommer närmare och vi behöver vara redo. Tyvärr har Sverige länge tenderat att glömma bort sin del i Arktis. Kanske kan andra EU-länder som Tyskland få oss att lyfta blicken?

Trotinette är ett gulligt ord. Det är franska, och betyder sparkcykel. Numera har det kommit att betyda något allt annat än gulligt – elsparkcykel. Paris folkomröstade den 2 april om trotinetterna och motståndarna vann. 89 procent sade nej till trotinetter.


Hedersbetygelserna och retrospektiverna är numera legio men Jan Troell har långtifrån gått i pension. Den 91-årige regissörslegendaren står fortfarande bakom kameran.

Uppgiften Jonathan Lear tar sig an i sin nya bok, Imagining the End, fokuseras i första kapitlet genom en anekdot från en föreläsning om klimatförändringar som författaren nyligen gått på. En ung åhörare – låt oss kalla henne Misantropen – ställde sig under frågestunden upp och kungjorde, med mänsklighetens möjliga utrotning i åtanke: ”Ingen kommer…

Mycket kan man säga om framtiden, men så särskilt ljus ser den kanske inte ut ändå. Under de senaste decennierna tycks det tidigare närmast obegränsade spektrat av möjliga framtidsscenarier vad gäller global uppvärmning ha spjälkats upp i en handfull möjligheter – 1,5 grader, 2 grader, 3 grader, 6 grader och så vidare – och ingen…

Många uppmuntras att lita på forskningen. Men erfarenheten visar att det är bäst att hålla sig avvaktande, skriver Lars Melin.

Inlägg i klimatdebatten duggar tätt, men mera sällan diskuteras debattklimatet. På FN:s klimatförändringskonferens COP 26 konstaterade den brittiske premiärministern dystert att ”domedagsklockan står på en minut i midnatt” och på COP 27 befarade generalsekreteraren själv att vi befinner oss ”på motorvägen mot klimathelvetet med foten på gaspedalen”.

Klimataktivist som yrke? I Berlin är allting möjligt.

Per Bolund – lite grand profilerad som den sansade och eftertänksamma miljöpartismens galjonsfigur – skräder inte orden: ”Sverige går från världen bästa klimatpolitik mot världens sämsta klimatpolitik.”

Per Bolund – lite grand profilerad som den sansade och eftertänksamma miljöpartismens galjonsfigur – skräder inte orden.

Det är inte bara i Sverige som försvaret och olika vindkraftsaktörer bråkar om ett begränsat utrymme.

När jag plötsligt tycker mig ha för få handväskor. Eller kommer på mig med att ropa Nää! då jag läser i Svensk Damtidning att Tommy Nilsson blivit både pappa och gammelfarfar under samma år. I sådana mörka stunder händer det att jag håller upp religionshistorikern Karen Armstrong som en intellektets talisman. För min inre syn…

Jag vet inte hur jag ska säga det här utan att det blir fel, utan att det låter outhärdligt privilegierat och oförlåtligt självcentrerat.

Maktbalansen mellan människa och natur håller på att rubbas. Samtidskonsten visar att granen står i centrum för utvecklingen.

Allt fler böcker om vetenskap hamnar på bästsäljarlistorna. Läsarna vill få en osäker och komplicerad värld förklarad för sig, skriver Charlotta E Lindell.

Kortsiktigt tänkande är en av demokratins svagheter. Klarar vi att anlägga de nödvändiga långsiktiga perspektiven?

De planerade megaprojekten för nya industrier i norra Norrland är extremt elkrävande. De samhällsekonomiska kostnaderna blir enorma.

Människans värld har nästan alltid formats av hennes relation med himlen. Även vår moderna världsordning vilar ytterst på hotet om vrede som nedkallats från ovan.

Företagens agendor om sociala krav och syften tycks inte spela någon större roll för deras affärsbeslut.

Människan ska ha så lite som möjligt att göra med naturen. Den idén verkar allt mer prägla vår samtid. Och särskilt märks det här i skogen, som staten gör allt mer svårbrukad. Ibland verkar strävan vara att många av landets skogsägare inte ska få bruka sin mark alls. Ett illustrativt exempel på vartåt det barkar gavs…

Under läsningen av Kyle Harpers Plagues Upon the Earth slogs jag oräkneliga gånger av både förundran och förskräckelse. Förundran över att jag fortfarande är vid liv; förskräckelse över hur prekärt ett människoliv är. Människokroppen är bräcklig och ständigt, dygnet runt, år ut och år in, utsatt för attacker utifrån. Virus, bakterier, parasiter letar ständigt efter…

Den tyska energidebatten är minst lika förvirrad och byggd på önskedrömmar som den svenska. Därför är det bra att EU-kommissionen inte lyssnar på Berlin och går vidare med förslagen om underlättnader för ny kärnkraft.

Energikrisen fortgår och situation ser inte ut att förbättras. Det är ett hårt slag mot de svenska hushållen och för varje minusgrad blir elräkningen allt högre. I kölvattnet av rekordhöga elpriser har debatten om att stoppa utbyggnaden av överföringsledningar till kontinenten tagit fart. Det kan vid första anblick tyckas vettigt, men elnationalism är fel väg…