
Nora Ephron var gift med Watergatejournalisten Carl Bernstein. Av deras skilsmässa gjorde hon en komisk roman som fick honom att hota med stämning.

Tv-serierna håller inte måttet längre. Med ett enda undantag: Shtisel.

Tom Lehrer (1928-2025) var en genial ordkonstnär som aldrig slog igenom i Sverige. Carina Burman skriver om en musiker som förtjänar mer uppmärksamhet.

I sin nya bok skildrar journalisten Douglas Murray Hamas brutala attack mot Israel den 7 oktober 2023, men också det internationella gensvar som följt – ett gensvar som avslöjar en oroande blindhet för antisemitism.

Filmturismens baksida blir allt tydligare i Skottland, där tanklösa fans vandaliserar ovärderliga kulturarv.

I år är det 100 år sedan ”Guldfeber” hade premiär. Berättelsen om luffaren som blir miljonär liknar regissörens eget liv.

Medelålders män gillar att strö slagkraftiga rader kring sig – men de verkar ännu inte ha upptäckt den citatmaskin som är Taylor Swift.

Låt oss inte glömma de verk och författare som aldrig nådde fram – de som vistas i skuggorna och arkiven.

En svensk kanon är inte fullständig utan Tove Janssons ”Pappan och havet”.

För 50 år sedan, 1975, gjordes ett antal filmer som fortfarande lockar tittare. Filmkonsten har inte förändrats så mycket sedan dess, skriver Fredrik Gustafsson.

Argentinarnas behov av att visa sig överlägsna bottnar i deras europeiska arv. Och trots att landets rikedom sedan länge är slut fortsätter arrogansen.

Den senaste tiden har jag lyssnat mig halvt fördärvad på de engelska 1970-talsgiganterna Led Zeppelin – musik från en era när rockmusiken sprängde alla hedonistiska ramar.

Inget som Taylor Swift har någonsin inträffat förr. Karin Henriksson recenserar Rob Sheffields bok om den amerikanska popstjärnan och hennes makt.

Det är passionen, närvaron och allvaret bakom varje ord som gör Marguerite Duras romaner så uppslukande, menar Eric Luth.

Under sensommaren plockade jag ut en bok av en medelålders svensk författare. Den här var riktigt kass. Ändå kunde jag inte släppa den.

I sin nya bok ”Den rätta knycken” tar litteratursociologen Johan Svedjedal med oss till Saltkråkan – en plats dit modernismens brus inte når.

”Människan och läsandet” bildar en mosaik med olika infallsvinklar på temat läsning, skriver recensenten Jakob Sjövall.

På bokmässan tidigare i höst gjorde jag intervjuer med författarna till två av årets mest läsvärda fackböcker. Bägge borde ha varit starka kandidater till årets Augustpris, men märkligt nog blev ingen av dem nominerad.

Jag minns min allra första parfym. Det var en mycket liten flaska 4711. Samtliga läsare tänker omedelbart på etiketten i guld, svart och turkos, inte sant?

Det var en av de där riktigt varma septemberdagarna, en lördag. Vår lilla ort skulle gästas av ett riddarspel. Mina tre pojkar har fått Ivanhoe med modersmjölken, så jag riktigt längtade efter att få ta med dem till tornerplatsen.

Det är hög tid att vi börjar ta vår nationella brist på humor på allvar. År 2040 skämtar vi utan tanke på att någon kanske blir förolämpad eller riskerar utfrysning.

Philip K Dicks science fiction-romaner har blivit bästsäljare och Hollywoodfilmer men står långt ifrån sf-genrens stereotyper. Religiösa och metafysiska föreställningar blandas med populärkulturella uttryck.

Det är inte förvånande att man vill göra filmer om artister och genier. Men det finns en scen som alltid är lika plågsam, och det är när artisten får idén till något banbrytande verk, eller drabbas av en ”uppenbarelse” och inser att det här är mitt kall i livet.

Populärkulturen har två historiska favoritepoker: andra världskriget och romartiden.

Alla pratar om artificiell intelligens, men jag har en gnagande misstanke om att ingen riktigt vet vad det är.

Människan och hunden har haft en kärlekshistoria sedan urminnes tider.

Är det ett problem när barn mest läser böcker om varulvar, vampyrer och allehanda monster? När GP:s ledarsida fördömer viss litteratur, påminner Axess Catta Neuding om vart läsning kan leda.

En vindpinad höstdag kommer Alexandra Pascalidou som ett högklackat yrväder till Folkets hus i Bräcke för att prata om sin bok ”Var är papporna?”.

I en tid av polarisering och skärmgemenskap har den fysiska upplevelsen satts på undantag. Nostalgi över pardans blir en längtan efter varm hud och rörelse.

Jag var en dålig människa långt innan de smarta mobiltelefonerna kom. Jag har faktiskt alltid varit lat och okoncentrerad. Den här texten skriver jag som en påminnelse till mig själv.

I en tid då utomjordiska farkoster av vissa källor uppges vara i den amerikanska militärens ägo – samtidigt som dessa uppgifter från andra håll förnekas med emfas – kan det vara läge att fråga sig vad som egentligen vore kusligast: Att det bland alla de otaliga planeter vars solar gnistrar mot oss på natthimlen inte…

Kulturbranschen planerar en manifestation mot minskade anslag. Men är kulturlivet verkligen beroende av andra människors pengar?

I sina berättelser för Stephen King oss till de fattiga och förfallna skogsbruksorterna i Maine. Det är en sorts amerikansk socialhistoria han gestaltar, de övernaturliga rysligheterna knyter an till en inhemsk tradition av mörk romantik där verklighet och myt sammanförs för att göra det mänskliga tillståndet synligt genom förhöjning och speglande perspektiv. Det är alltid…

Ibland räcker indignationsregistret inte till. Ta bara Lena Andersson! När hon kopplade ihop föräldraansvar med frågan om hungriga barn var hon en empatistörd klasshatande Prussiluska.

Den autofiktiva The Shards är Bret Easton Ellis återkomst till romanformen efter 13 år, skriver Blanche Sande.

I tv-serien The White Lotus finns gott om referenser till antik mytologi men också till en filmklassiker som Antonionis Äventyret, skriver Martina Björk.

Även våra mörka sidor följer med oss när vi lämnar vår planet. Science fiction tar med sig den mänskliga naturen ut i en fiktiv rymdvärld.

Kerstin Ekmans ”Händelser vid vatten” från 1993 är nog den enda bok som hållit mig i ett sånt järngrepp att jag inte ens kunde sluta läsa när jag gick på trottoaren. Ungefär som dagens skärmtittare.


Nyligen hölls tidskriften Sight and Sounds länge emotsedda omröstning om tidernas bästa filmer. Sådana listor är ovärderliga, menar Fredrik Gustafsson.

Gitarristen och författaren Peter Bryngelsson från Älmeboda i Småland är en ytterst produktiv herre. Han turnerar regelbundet med olika musikföreställningar och han publicerar ständigt nya böcker, till exempel häromåret den fina biografin över den suveräne brittiske bluesgitarristen Peter Green. Hans senaste bok är resultatet av ett omfattande och imponerande forskningsprojekt.