
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.


Svenskarna har slarvat bort sin nationella identitet. Nu behöver vi hitta den på nytt – men var?

Statsindividualismen bygger på medborgarnas förmåga till personligt ansvar – något den svenska staten har underminerat i decennier.

Många oroas av sjunkande födslotal. Filosofen Olivier Rey pekar i en ny bok på det moderna samhällets bristande barnvänlighet som en orsak.

Den svenska litteraturskatten behöver nå ut i skolorna – för ett öppet och demokratiskt samhälle.

Min barndoms skog står för trygghet. Men den skrämde slag på min väninna från Istanbul.

Från ett ekonomiskt perspektiv kan många religioner beskrivas som framgångsrika företag, där den katolska kyrkan kan sägas ha lyckats bäst. I ”The Divine Economy” undersöker professorn Paul Seabright hur religion och ett sekulärt samhälle samspelar politiskt och ekonomiskt.

Avfallshantering är en affektiv affär – men den offentliga papperskorgen är ännu fredad från känslostormarna.

Ungdomar längtar efter stabila familjeliv och inordnar sig i traditionella könsroller – eller?


Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” och Nobelpristagaren Pär Lagerkvists ”Dvärgen” ställer de nödvändiga livsfrågorna – om både ljus och mörker.


Sedan flera år tillbaka råder förbud mot att ens notera matchresultat för barn upp till 12 år. Det är som om Skolverket hade tagit fram policydokumenten.

Min tillvaro är för närvarande rätt bortkopplad från barn och ungas vardag – men Kamratposten har gett mig en glimt in i deras värld.

Förutsättningarna för mänsklighetens reproduktion har förändrats i grunden, och det på kort tid. Ekonomen David Duhamel har skrivit en bok om orsakerna till och konsekvenserna av de globalt sjunkande födslotalen.

En ensam anteckningsbok kan tyckas obetydlig i sig, men det skrivna ordet har varit historiskt avgörande för vår utveckling. Boken ”The Notebook. A History of Thinking on Paper” är en kulturhistorisk bedrift om betydelsen av att tänka på papper.


Sverige genomgår just nu en förändring när det gäller normerna som reglerar civilkurage och villigheten att vittna. Rättsstatens auktoritet undergrävs av kriminellas hot om vedergällning.

I det moderna samhället behöver man uppfinna en dygd som civilkurage för att konformismen och fegheten inte ska ta över helt.

Priset för att gå sin egen väg och hålla fast vid fakta kan vara mycket högt – inte minst inom akademin.

Slumpen styr mer än vi vill medge. Eddy Nehls har läst två lättförståeliga böcker om det svårförståeliga.

Även jag kapitulerade till sist inför Romantikens intåg i Stockholm, nådens år 2024.

Ett fenomen som förbryllar både västtyskar och svenskar är östtyskarnas djupa kärlek till sina garage. Men varför just garage? Svaret finner vi i DDR:s mörka historia.

Hur ska man förhålla sig till livets slut? I sin bok ”En personlig död. En läkares tankar om döden efter ett långt yrkesliv” sätter Björn Fagerberg döden i sitt historiska och sociala sammanhang.

Perspektivrik och saklig – Lars Åberg har läst Jenny Strindlövs ”Romani kris. Parallella rättegångar i Sverige”.

Till syvende och sist verkar måleri ha varit det enda som Francis Bacon verkligen brydde sig om. Jenny Danielsson undrar om konstnären själv skulle ha gillat boken hon nu recenserar.

Västvärlden blivit både barnsligare och mer tillbakablickande. Lars Åberg har läst Keith Haywards nya bok om det infantiliserade samhället.

”Personality. A User’s Guide” är en utmärkt bok för de intellektuellt nyfikna med trassliga äktenskap. Erik W Larsson recenserar.

Den som till äventyrs trott att gungorna skulle vara fredade från samtidens byråkrati får tro om.

Ibland när det cirkulerar dogmer på kultursidorna i stil med ”vi måste prata om klass” tänker jag på Therese Bohman. Hon debuterade med Den drunknade 2010 och har därefter skrivit fyra romaner.


Jag är nog en hyfsat vanlig människa. Samtidigt kan man betvivla att sådana verkligen finns.

Vem är och vilka värderingar har den vanligaste svensken? Det statistiska svaret är en medelålders man som gillar vindkraft.

Resultaten på IQ-tester ökade under 1900-talet. Men på senare år har de sjunkit, skriver Germund Hesslow.

Det var en av de där riktigt varma septemberdagarna, en lördag. Vår lilla ort skulle gästas av ett riddarspel. Mina tre pojkar har fått Ivanhoe med modersmjölken, så jag riktigt längtade efter att få ta med dem till tornerplatsen.

Kvaliteten på skolorna är avgörande för ett lands välstånd. Sverige måste återgå till den klassiska kunskapssynen.

Efter slaveriets avskaffande och 1960-talets medborgarrättsrörelse har väl USA kommit en bra bit på väg mot ett mer rättvist samhälle? Svaret på den frågan beror på vem man frågar.

För den som efter EU-valet tittade på en karta som visar hur man röstade i olika delar av Tyskland framträdde en tydlig bild.
Under rubriken ”Feltänkt och ogenomförbart” (Axess nr 4/2024) ger Charlie Karlsson (CK) synpunkter på orsakerna till rådande boendesegregation och politiska förslag som lanserats för att motverka den.

Uppvuxen i en sömnig och prydlig förort till Stockholm, minns jag sommarnätterna som tonåring.

För knappt tio år sedan utbildade jag mig inom psykoterapi vid ett fint amerikanskt universitet. Under delkursen i familjeterapi försiggick handledningen bakom en så kallad envägsspegel, på samma sätt som ett polisförhör på tv.

Vad är vi för ena, egentligen, vi ”moderna” människor? Vi som bebor moderniteten. Och som på samma gång som vi blivit så nitiska med hygienen har gjort vår värld smutsigare – och giftigare – än den någonsin varit.

När den svenske kompositören Ludwig Göransson mottog sin Oscar för musiken till filmen Oppenheimer tackade han sina föräldrar för att han som barn fått en gitarr och trummaskin istället för tv-spel.

Den banaliserade ondskan – en sådan svart vändning på Hannah Arendts Den banala ondskan kommer lätt för en när man tar del av det offentliga samtalet om den grasserande brottsligheten.
Tematexterna om (a)sociala medier och människans liv framför skärmen i Axess 4/2024 uppmärksammar två problem. Det ena problemet handlar om den enskilda människan och om huruvida hon är vuxen de medier ny teknik erbjuder henne.

Varför ligger ett av världens rikaste och mest välutvecklade länder i botten på jämställdhetsligan? Frågan har blivit akut i Japan, som alltjämt brottas med svag tillväxt, låga födelsetal och ökad brist på arbetskraft, skriver Påhl Ruin.

Auktoritet som styrmedel fasas ut och ersätts av kompisskap och trygghetskänsla. Är det influerar-vd:ar vi har att se fram emot?