
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.


Svenskarna har slarvat bort sin nationella identitet. Nu behöver vi hitta den på nytt – men var?

Statsindividualismen bygger på medborgarnas förmåga till personligt ansvar – något den svenska staten har underminerat i decennier.

Många oroas av sjunkande födslotal. Filosofen Olivier Rey pekar i en ny bok på det moderna samhällets bristande barnvänlighet som en orsak.

Den svenska litteraturskatten behöver nå ut i skolorna – för ett öppet och demokratiskt samhälle.

Min barndoms skog står för trygghet. Men den skrämde slag på min väninna från Istanbul.

Från ett ekonomiskt perspektiv kan många religioner beskrivas som framgångsrika företag, där den katolska kyrkan kan sägas ha lyckats bäst. I ”The Divine Economy” undersöker professorn Paul Seabright hur religion och ett sekulärt samhälle samspelar politiskt och ekonomiskt.

Avfallshantering är en affektiv affär – men den offentliga papperskorgen är ännu fredad från känslostormarna.

Ungdomar längtar efter stabila familjeliv och inordnar sig i traditionella könsroller – eller?


Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” och Nobelpristagaren Pär Lagerkvists ”Dvärgen” ställer de nödvändiga livsfrågorna – om både ljus och mörker.


Sedan flera år tillbaka råder förbud mot att ens notera matchresultat för barn upp till 12 år. Det är som om Skolverket hade tagit fram policydokumenten.

Min tillvaro är för närvarande rätt bortkopplad från barn och ungas vardag – men Kamratposten har gett mig en glimt in i deras värld.

Förutsättningarna för mänsklighetens reproduktion har förändrats i grunden, och det på kort tid. Ekonomen David Duhamel har skrivit en bok om orsakerna till och konsekvenserna av de globalt sjunkande födslotalen.

En ensam anteckningsbok kan tyckas obetydlig i sig, men det skrivna ordet har varit historiskt avgörande för vår utveckling. Boken ”The Notebook. A History of Thinking on Paper” är en kulturhistorisk bedrift om betydelsen av att tänka på papper.


Sverige genomgår just nu en förändring när det gäller normerna som reglerar civilkurage och villigheten att vittna. Rättsstatens auktoritet undergrävs av kriminellas hot om vedergällning.

I det moderna samhället behöver man uppfinna en dygd som civilkurage för att konformismen och fegheten inte ska ta över helt.

Priset för att gå sin egen väg och hålla fast vid fakta kan vara mycket högt – inte minst inom akademin.

Slumpen styr mer än vi vill medge. Eddy Nehls har läst två lättförståeliga böcker om det svårförståeliga.

Även jag kapitulerade till sist inför Romantikens intåg i Stockholm, nådens år 2024.

Ett fenomen som förbryllar både västtyskar och svenskar är östtyskarnas djupa kärlek till sina garage. Men varför just garage? Svaret finner vi i DDR:s mörka historia.

Hur ska man förhålla sig till livets slut? I sin bok ”En personlig död. En läkares tankar om döden efter ett långt yrkesliv” sätter Björn Fagerberg döden i sitt historiska och sociala sammanhang.

Perspektivrik och saklig – Lars Åberg har läst Jenny Strindlövs ”Romani kris. Parallella rättegångar i Sverige”.

Till syvende och sist verkar måleri ha varit det enda som Francis Bacon verkligen brydde sig om. Jenny Danielsson undrar om konstnären själv skulle ha gillat boken hon nu recenserar.

Västvärlden blivit både barnsligare och mer tillbakablickande. Lars Åberg har läst Keith Haywards nya bok om det infantiliserade samhället.

”Personality. A User’s Guide” är en utmärkt bok för de intellektuellt nyfikna med trassliga äktenskap. Erik W Larsson recenserar.

Den som till äventyrs trott att gungorna skulle vara fredade från samtidens byråkrati får tro om.

Ibland när det cirkulerar dogmer på kultursidorna i stil med ”vi måste prata om klass” tänker jag på Therese Bohman. Hon debuterade med Den drunknade 2010 och har därefter skrivit fyra romaner.


Jag är nog en hyfsat vanlig människa. Samtidigt kan man betvivla att sådana verkligen finns.

Vem är och vilka värderingar har den vanligaste svensken? Det statistiska svaret är en medelålders man som gillar vindkraft.

Resultaten på IQ-tester ökade under 1900-talet. Men på senare år har de sjunkit, skriver Germund Hesslow.

Det var en av de där riktigt varma septemberdagarna, en lördag. Vår lilla ort skulle gästas av ett riddarspel. Mina tre pojkar har fått Ivanhoe med modersmjölken, så jag riktigt längtade efter att få ta med dem till tornerplatsen.

Kvaliteten på skolorna är avgörande för ett lands välstånd. Sverige måste återgå till den klassiska kunskapssynen.

Efter slaveriets avskaffande och 1960-talets medborgarrättsrörelse har väl USA kommit en bra bit på väg mot ett mer rättvist samhälle? Svaret på den frågan beror på vem man frågar.

För den som efter EU-valet tittade på en karta som visar hur man röstade i olika delar av Tyskland framträdde en tydlig bild.
Under rubriken ”Feltänkt och ogenomförbart” (Axess nr 4/2024) ger Charlie Karlsson (CK) synpunkter på orsakerna till rådande boendesegregation och politiska förslag som lanserats för att motverka den.

Uppvuxen i en sömnig och prydlig förort till Stockholm, minns jag sommarnätterna som tonåring.

För knappt tio år sedan utbildade jag mig inom psykoterapi vid ett fint amerikanskt universitet. Under delkursen i familjeterapi försiggick handledningen bakom en så kallad envägsspegel, på samma sätt som ett polisförhör på tv.

Vad är vi för ena, egentligen, vi ”moderna” människor? Vi som bebor moderniteten. Och som på samma gång som vi blivit så nitiska med hygienen har gjort vår värld smutsigare – och giftigare – än den någonsin varit.

När den svenske kompositören Ludwig Göransson mottog sin Oscar för musiken till filmen Oppenheimer tackade han sina föräldrar för att han som barn fått en gitarr och trummaskin istället för tv-spel.

Den banaliserade ondskan – en sådan svart vändning på Hannah Arendts Den banala ondskan kommer lätt för en när man tar del av det offentliga samtalet om den grasserande brottsligheten.
Tematexterna om (a)sociala medier och människans liv framför skärmen i Axess 4/2024 uppmärksammar två problem. Det ena problemet handlar om den enskilda människan och om huruvida hon är vuxen de medier ny teknik erbjuder henne.

Varför ligger ett av världens rikaste och mest välutvecklade länder i botten på jämställdhetsligan? Frågan har blivit akut i Japan, som alltjämt brottas med svag tillväxt, låga födelsetal och ökad brist på arbetskraft, skriver Påhl Ruin.

Auktoritet som styrmedel fasas ut och ersätts av kompisskap och trygghetskänsla. Är det influerar-vd:ar vi har att se fram emot?

En generation som inte fötts med folkhemmet och dess idé om en solidaritet med samhället lär söka gemenskap i mindre sammanhang. Den kommer inte att se segregation som ett problem utan som en lösning.

Ett oskick i tiden är den tilltagande tendensen att skryta bakom tunna flor av något annat. Falsk ödmjukhet har alltid förekommit, men nu grasserar den.

Med en avslappnad kontakt till barn kan man skapa rimliga regler, anpassade efter deras styrkor och svagheter. Inte rigida förbud som ändå aldrig fungerar.

Emojifieringen erbjuder en pseudo-närhet där den ytliga signalen är förtrolig men innebörden uttrycker en rotlös distans. Det finns absolut inget bakom bläddrandet.

Frågan är inte om vi ska bejaka den digitala utvecklingen eller bekämpa den. Frågan är hur vi hittar en balans.

Om vi identifierar tekniken som orsaken till våra problem så kommer vi kanske också att söka lösningar i teknikens framtida utformning. Då finns risken att vi abdikerar från vår egen autonomi.

Längs E18 här i sydvästra Värmland finns en blå vägskylt där det står ”1 km” och destinationen saknas. Antagligen borde man veta vad som finns en kilometer längre bort, månde är det ett hemligt tecken eller en förvarning.

Sociala medier är inte ett kognitivt utan ett emotionellt problem. Vi låter tekniken manipulera vår mänskliga, driftstyrda natur.

I den digitala eran är vi så sammanvävda med systemen att gränsen mellan människa och maskin blir svår att upprätthålla. I livet med maskinerna blir vi antingen slavar eller gudar.

I en ny bok försöker Robin Dunbar ge en evolutionär förklaring till religionerna, skriver Peter Gärdenfors.

Att få säga frasen ”Vad var det jag sade?” är inte alltid så tillfredsställande som man skulle kunna tro.

Ursäkta, men var i all världen har dialektiken blivit av? Jag undrar, medan jag läser ännu en kritisk kommentar till de nya trenderna ”soft girl” och ”tradwives”.

”Dumstrut” måste vara det svenska språkets roligaste ord! I tankens första led är hela scenen som ordet framkallar också rätt underhållande.

Ett forskarlag i Australien gav en grupp friska 13-åringar psykosmedicin medan en annan grupp fick vanlig skolundervisning i hälsa. Till allas häpnad mådde de medicinerade barnen därefter sämre än kontrollgruppen.

När jag doktorerade fick jag ett penisben från en tvättbjörn som gåva av min handledare, professor Birgitta Tullberg.

Många arbetsplatser fylls av sådant som inte har med verksamheten att göra. Orsakerna analyseras i aktuella böcker, skriver Blanche Sande.

Att fela sägs vara mänskligt, men det är sällan särskilt roligt.

Vilken roll spelar DDR för dagens Tyskland? Frågan aktualiseras i några nya böcker, skriver Johannes Tångeberg.

En ny bok skildrar kvinnor i romarriket. De skriftliga källorna beskriver dem ofta på ett negativt och stereotypt sätt, skriver Martina Björk.

Jag sökte jobb hos Berit Gullberg på Colombine förlag en gång. Om jag minns rätt så sprack det på att hon tyckte att jag hade för dåligt nätverk i teaterkretsar.

I år är det 100 år sedan Edith Södergran (1892–1923) dog. Mycket kring henne är höljt i dunkel. Hon har skapat en utmaning för sina levnadstecknare genom att bränna dagböcker, brev och dikter. Vad ville hon egentligen dölja för eftervärlden?

Kanske är det för att jag är från Dalarna som jag inte begriper.

I min bokklubb ska i princip ordet vara fritt, men i praktiken håller man titt som tätt tand för tunga. Det gäller inte att såra känslor och trampa på ömtåliga tår.


Att gå till en läkare med sin depression är som att gå till tv-reparatören för att man ogillar en pratshow.

Min mor var intensiv och impulsiv. Hon tog det mesta personligt. Eftersom hon var intelligent och reflekterande drabbades hon med jämna mellanrum av ånger och en längtan efter ett annat temperament.

Den klassiska sociologin, i Emile Durkheims och Max Webers tappning, hade ett starkt intresse för religionen som socialt verkande kraft i samhället. Religionen hade en central plats i deras mest kända verk. Durkheim studerade hur religiösa ritualer och trosföreställningar bidrog till att integrera grupper av olika storlek. I sitt berömda verk Självmordet (1897) påstod han…

Så fick vi då till sist en lägereld att samlas kring. Alkoholbruket eller – efter Socialstyrelsens skärpta rekommendationer – alkoholriskbruket. Just som Sverige lämnat semesterns roséboxar för arbetslivets AW-öl släpptes bomben: Fyra små starköl vid ett tillfälle en gång i månaden – den som dricker en sådan mängd bör erbjudas vård.

Akademisk frihet hotas av destruktiva metoder och strömningar från aktivistiska studenter. För att vända utvecklingen krävs lojalitet mot universiteten som institution, skriver Anna-Karin Wyndhamn.

Forna tiders upptäcktsresande riskerade livet genom att utforska det okända. Dagens ”äventyr” har förvandlats till kicksökande turism med selfiepinnen i högsta hugg.

För Thomas Sowell är samhällsproblem en fråga om att väga kostnader mot varandra. Valen utförs bäst av dem som förstår hur de påverkar deras liv och vardag.

Mobbning och misshandel sätts i system i restaurangvärlden. Det är en del av identitetsskapandet, skriver Charlotta Levay.

Tillfället sägs göra tjuven. Om något bara ligger där, värdet är tillräckligt stort och upptäcktsrisken liten, så kan klådan bli för stor. I alla fall om man ska tro svenska opinionsjournalister.

Kräftätande är mer än ett sätt att äta och umgås. Det är en onormal måltid som upprätthåller de normala reglerna.

Ideligen uppfinner psykiatrin sig själv på nytt sedan det senaste teoribygget har kollapsat. Dess historia är ett enda långt sisyfosarbete. Nathan Shachar balanserar förskräckt mellan vetenskap och galenskap.

Falska nyheter har blivit allt vanligare och det är inte alltid lätt att bedöma riktigheten. Den får ofta göras med hänsyn till källans trovärdighet. Vad man borde kunna lita på är forskningen men som Lars Melin påpekat i Axess (nr 2, 2023) kan den ibland ha helt fel.

Den amerikanske Silicon Valley-profilen Peter Thiel är en guru, en fixpunkt i kulturkriget, en tänkare med så mycket pengar och makt att han blivit en digital feodalherre – för att låna den brittiska skribenten Mary Harringtons benämning.

Tågluffargenerationen tog sig runt Europa en månad för en spottstyver. 50- och 60-talisterna med ryggsäck och tågtidtabell, företrädesvis Thomas Cooks, fick minnen och erfarenheter för livet. Hur gick det till?

Under uppbyggnaden av Välfärdssverige kliade sig de sociala ingenjörerna i huvudet: Hur skulle man få vanligt folk att göra om sina meningslösa finrum till funktionella vardagsrum?

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

Gränslinjer mellan arbete och fritid är i upplösning. Numera upplever många ett rastlöst och monotont tidsflöde, där den ena anonyma dagen följer den andra. Vardagar och helgdagar kanar in i varandra. Informationsteknologins sofistikerade innovationer möjliggör hemarbete för allt fler grupper och en pandemi i närtid visar på potentialen. Lägg därtill att sjudagarscykeln är en artificiell…