På längden och på tvären

På meritlistan finns Stanford, Harvard, Oxford och en lång rad publikationer. Den senaste, The Square and the Tower, handlar dessutom om nätverkets historiska betydelse, om än mer på makro- än mikronivå.

Bokens metaforiska titel refererar till Siena, eller rättare sagt till den musselskalsformade Piazza del Campo med det majestätiska tornet Torre del Mangia. Ingenstans i världen ser man två så eleganta former för mänsklig organisering sida vid sida. Torget är byggt under 1300-talet och avsett för alla sorters mänskliga aktiviteter. Det står som sinnebild för nätverket, medan det imponerande tornet symboliserar makten, auktoriteten och hierarkin. Och enligt författaren är spänningen mellan nätverket och den hierarkiska ordningen lika gammal som mänskligheten. På tidslinjens slutstation finns internet som det moderna offentliga torget.

Traditionellt anses hierarkiska system styra världens öde. Auktoritära maktrelationer och rangordningar bestämmer politik, ekonomi och sociala förhållanden. Men Ferguson menar att det istället är nätverk som dominerar och utmanar auktoriteter. Bakom de största förändringarna i historien står ofta informellt organiserade grupper. Nätverksbaserade strukturer avsätter emellertid inte alltid tydliga fingeravtryck, vilket kan göra det svårt att koda deras betydelse.

Mycket förenklat innebär nätverk inflytande, medan hierarkier innebär makt. Samtidigt är de två världarna intrasslade i varandra och det kan vara besvärligt att sätta gränspålar. Hierarkier existerar parallellt med nätverk och omvänt. Sociala kontaktnät har exempelvis även betydelse i hierarkiskt styrda företag. När det är dags för ”after work” lämnar de anställda det auktoritära vertikala tornet för de sociala relationers horisontella torg. Alla ingår dessutom i olika typer av hierarkier: som medborgare i ett land, som anställda i ett företag eller som studerande. Men nätverken är oftast fler: familjer, vänner, arbetskamrater, grannar, sportklubbar, föreningar, Facebookgrupper och Twitter.

Ferguson ser nätverk överallt, stora som små. Prefixen förefaller vara obegränsade: finansnätverk, terroristnätverk, sociala nätverk, kriminella nätverk och politiska nätverk. Endast fantasin tycks sätta gränser. Några är internationella eller nationella, andra regionala, lokala eller privata.

Sökarljuset riktas på samspelet och motsättningarna mellan hierarkiska och nätverksbaserade samhällen och täcker dessutom en lång sträcka på tidsaxeln, från antiken fram till idag. De senaste 200 årens utveckling står dock i fokus. Dessutom periodiserar Ferguson historien och två nätverksperioder fäller ut.

Den första börjar med introduktionen av boktryckarkonsten under andra hälften av 1400-talet och varar fram till 1700-talets slut. Johann Gutenbergs utveckling av tryckpressen leder till mångfaldigande och spridning av texter, som genererar en rad nya nätverk. Idéer och människor sammanförs i närmare relationer. 1600- och 1700-talen karakteriseras av nätverksdrivna innovationer som den vetenskapliga revolutionen och upplysningen. I båda fallen leder diskussioner inom informella kontaktnät av vetenskapsmän och filosofer till stora framgångar på naturvetenskapens och filosofins område.

Efter franska revolutionen 1789 uppstår emellertid en hierarkiernas guldålder. Jämvikten i Europa blir beroende av relationen mellan kontinentens stormakter Österrike, Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Preussen. Senare leder totalitärt tänkande och krig till högkonjunkturer för diktatoriska regimer. Ferguson nämner flera exempel på hierarkiska maktordningar som trumfar nätverk.

För att avvärja första världskriget försöker europeiska socialistledare förhindra arbetarna att ta till vapen mot varandra. Men när de möts i Bryssel i juli 1914 kan de inte annat än erkänna misslyckandet och sin egen maktlöshet. Bolsjevikerna i det nya Sovjetunionen förvandlar sina revolutionära och hemliga nätverk till ett pyramidformigt hierarkiskt system. Nazistpartiet börjar också som ett slags kontaktnät men fasar i takt med framgångarna mer och mer in i traditionella maktstrukturer. Totalitära staters strategi är att lamslå eller utrota alla sociala nätverk som inte inordnar sig i maktapparatens hierarkiska institutioner.

Anspråken på hierarkisk ordning upphäver förstås inte betydelsen av sociala kontakter. Exempelvis ser Ferguson 1800-talets industriella revolution i perspektivet av informella nätverk av innovatörer, några med vetenskaplig bakgrund, andra autodidakter. Inga makthavare befaller eller beordrar fram industriell utveckling.

Även i konspirationsteoriernas värld är nätverkstänkandet centralt. Dolda eliter anklagas för att stå i maskopi med etablerade maktstrukturer som i antisemitiska föreställningar om den judiska komplotten.

Den andra perioden av nätverksinflytande inleds under 1970-talet med den digitala informationsteknologins utveckling. Aldrig tidigare har det funnits så stora och omfattande kontaktnät som idag, och aldrig tidigare har informationsflödet haft en sådan hastighet. Och än ser vi inte slutet på epoken. Nätverksbyggandets möjligheter framstår som obegränsade.

Det långa snittet på tidsaxeln inspirerar också författaren till jämförelser. Den snabba etableringen av internet har förvisso knappast någon motsvarighet i historien. Mest närliggande är Gutenbergs tryckpress. Pamfletter och böcker blir viktiga länkar i dåtida nätverk på samma sätt som hemdatorn och den smarta telefonen idag. Kurvan för ökad produktion av hemdatorer och sjunkande priser påminner starkt om kurvan för växande produktion av böcker och sjunkande priser i England under 1500-talet. En allt större del av befolkningen kan ta del av tryckta texter och blir mindre beroende av talares och predikanters agitation. Ökad läskunnighet vidgar dessutom vyerna.

Samtidigt finns väsentliga skillnader mellan de två nedslagen på tidsaxeln. Den digitala revolutionen går mycket snabbare och är geografiskt betydligt mer omfattande. På avsevärt kortare tid än det tar för jordens befolkning att bli läskunnig har en förvånansvärt stor del av mänskligheten fått tillgång till internet. 1998 handlar det om 2 procent och idag har siffran stigit till 40. Vad som tar sekler efter Gutenberg sker på decennier med digitaliseringen. Google startar i ett garage i Menlo Park 1998. Numera har företaget kapacitet att hantera 4,2 miljarder sökningar per dag. Några år senare börjar Youtube i ett rum ovanpå en pizzeria i San Mateo, och kan nu visa 8,8 miljarder videor varje dag. Facebooks framgångsrecept är en gratistjänst som saknar språkliga och geografiska barriärer. Lägg till att det dagligen skickas 20 miljarder e-mail. Världen är uppkopplad och sammanlänkad som aldrig förr. Möjligen har utvecklingen växlat ner. Åtminstone stiger siffrorna inte längre lika brant, men ingen avmattning syns vid horisonten.

Jämförelser över tidsaxeln bottnar ofta i föreställningar om att historien upprepar sig. Huruvida det går att identifiera ensartade arketypiska situationer i den historiska utvecklingen kan förstås diskuteras. Men frågor om likheter över tid sätter ändå dagens informationsrevolution i perspektiv. Vi måste gå nästan 600 år tillbaka i historien för att hitta ett rimligt jämförbart förlopp.

Ferguson anser även att man kan lära om framtiden genom att studera det förflutna. Vad han vill lära sig är dock en smula oklart. Han lutar sig mot Churchills motto: ”The longer you can look back, the farther you can look forward.” Formuleringen är förstås retoriskt slagkraftig men knappast övertygande i sak.

Det finns såklart många infallsvinklar på det förflutna och otaliga sätt att skriva historia. Några prioriterar politiska ingångar, andra ekonomiska. Ibland läggs tonvikten på sociala faktorer, ibland på kulturella. Valen varierar och därmed också perspektiven och resultaten. Principen är således enkel. En vridning på prismat och nya former och färger synliggörs.

I Fergusons synfält tycks världen skapad av maktordningarna nätverk och hierarki. Infallsvinklarna är breda i både tid och rum, men därmed också problematiska eftersom så mycket inkluderas: reformationen, renässansen, upplysningen, Henry Kissinger, al-Qaida, familjen Rothschild och Donald Trump. Resultatet blir många gångar spretigt. De vaga begreppen inbjuder dessutom till svepande resonemang.

Men de stora perspektivens förenklingar är samtidigt inspirerande. Infallsvinklarna sporrar till tankeväckande reflektioner kring vem eller vad som bestämmer civilisationens färdriktning. Och mer än så ska man inte förvänta sig av en bok med så storslagna ambitioner.