Låt Afrikas drönare rädda glesbygden

Att glesbygden ska räddas genom digitalisering och tekniska lösningar ligger helt i den politiska tiden. Många partier sätter också sin tilltro till tekniken för att landsbygden överhuvudtaget ska kunna överleva.  Och visst finns det mycket som ligger i det, inte minst när det kommer till sjukvården.

Det var därför inte helt förvånande när nyheten kom att Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman fått över sex miljoner kronor av Energimyndigheten för att ta fram drönare för små medicinska transporter av blod, medicin och medicinska prover.

Syftet är bra och kommer säkerligen göra stor skillnad i framtiden om de får projektet att lyfta från marken. Det som får mig att reagera är varför svenska myndigheter återigen vill uppfinna hjulet på nytt?

Tekniken för medicinska transporter med autonoma drönare finns redan och i stor omfattning. Tidningen New African skrev redan i våras om företaget Zipline som i flera år har flugit ut blod och medicin i Rwanda och Ghana. Dessa drönare har dubbelt så lång räckvidd som det svenska projektet och är redan kompatibla med de flygledarsystem som idag används.

Kanske finns det de som fnyser åt att ta lärdomar från afrikanska länder. Men inget skulle kunna vara mer fel när det kommer till innovationer för att göra livet på glesbygden mer drägligt. Dessutom är Ziplines drönare byggda i USA, vilket borgar för att de tekniska kraven är tillräckligt högt ställda.

Det vore helt enkelt bättre, och billigare, om Sverige skulle kunna tänka sig att köpa produkter som redan finns på marknaden i stället för att lägga pengar på egna skräddarsydda lösningar. Inte bara för att kostnaden redan är känd. Systemet kan dessutom vara på plats många år innan det svenska projektet beräknas vara i hamn. Det skulle betyda mer för den svenska glesbygden att få ett system på plats i morgon, än att vänta på en svensktillverkad drönare som kanske aldrig kommer att se dagens ljus.